Över 60 procent av alla infektionssjukdomar kommer från djur från början. Och bland de nya infektionssjukdomarna, de som upptäckts de senaste tio åren, är siffran högre 75 procent. Vetenskapspodden om nya coronaviruset, djur och smittor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi diskuterar varför fladdermöss sägs ligga bakom så många smittor, och vad det är med vilddjursmarknaderna som gör att smittämnen sprids.

Djursmittor började sannolikt dyka upp när vi började ha husdjur och leva närmare djur. Ibland hade vi ju till och med  djur inne i husen ibland. Men förr var konsekvenserna inte lika stora – kanske blev många i en by sjuka, eller rentav dog, men folk rörde sig inte lika mycket så grannbyn kanske klarade sig. Det är nu, med vår livsstil och vår folkmängd, som sådana smittor har börjat sprida sig allt snabbare.

Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar, beskriver oss människor som en monokultur för smittämnen – alltså att vi, som blivit så många och finns överallt, är en idealisk livsmiljö som gör att smittämnena kan spridas.

Och att djurens livsmiljöer krymper gör också att vi får vilda djur närmare oss, som vi tidigare inte varit i kontakt med.

Medverkande: Hanna Sahlberg, Sara Sällström, Annika Östman och Lena Nordlund
Producent: Björn Gunér  Tekniker: Nils Lundin