Ebba Fält, 12 år, hade troligen hörsel från början när hon föddes och i början kunde hon använda hörapparat, men småningom förlorade hon det mesta av hörseln. Nu stod hennes hopp till ett cochlea-implantat som skapar hörsel på konstgjord väg. I Vetandets värld är vi med på operationen och får veta resultatet.

Ett så kallat cochleaimplantat eller hörselimplantat inopereras bakom örat och in i innerörat. Det som ser ut som att hon har en hörselapparat med en svart liten kylskåpsmagnet utanpå huvudet, och resten är inopererat i huvudet.

Redan har drygt 2 800 döva personer i Sverige fått sådana hörselimplantat. Men Ebba Fält från Arboga är ett av de första barnen i Sverige (totalt fyra), som har lite hörsel kvar men delvis är döva. Med  hjälp av implantatet kan hennes hörsel förbättras mycket.

När Vetandet världs Annika Östman är plats vid operationen går inte allt som planerat. När professor Helge Rask Andersen vid öronkliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala har borrat sig in i det märkliga landskapet bakom örat så börjar det flöda vätska ur innerörat. Ebba skulle därmed kunna bli helt döv på örat som opereras.

Efter ett noggrant och mödosamt arbete lyckas Helge Rask Andersen tillsammans med operationsteamet till sist få in den millimeter tunna elektroden. Vid kontrollen tre veckor efteråt konstateras att hennes kvarvarande hörsel inte har skadats.

Cochleaimplantetet skapar hörsel på konstgjord väg. Elektriska pulser lurar nervcellerna i örat att uppfatta något som ljud. Ljudet tas upp från mikrofonerna bakom örat, som skapar pulser till det som ser ut som en svart kylskåpsmagnet. Innanför magneten har en rund spole opererats in bakom örat. Den har i sin tur en tunn elektrod som förs in i innerörat, genom det runda fönstret, i hörselsnäckans bas. På latin heter snäcka cochlea, därav namnet.

Istället för de 3 500 dansande hårcellerna i innerörat som är stämda för varje enskild frekvens, men som har dött för döva eller gravt hörselnedsatta, så finns i hörselimplantaten några få elektroder som alltså retar nervcellerna och i slutänden hörselnerven som därmed får hjärnan att tro att det är ljud som uppfattas.

Ljudet är inte perfekt men gör att enstaviga ord uppfattas till hälften. Tvåstaviga ord uppfattas till ungefär 70 procent och hela meningar till 90 procent för de helt döva.  Det är talet som en person med hörselimplantat förstår bättre, och framför allt tack vare ett det ger en känsla av melodierna i talet.

Reportaget sändes första gången 7 november 2013.

Annika Östman annika.ö[email protected]