Vill du lära dig mer om ett expansivt forskningsfält som hoppas hitta botemedel för så skilda sjukdomar som cancer, schizofreni och ledgångsreumatism? Vetandets värld idag handlar om epigenetik, om hur gener kan slås av och på beroende på vad vi äter och hur de förändringarna kan gå i arv.

Om din farfar svalt kan det göra att du lever längre. Den oväntade positiva effekten har studier visat i Överkalix där man studerat nästan två tusen personer och deras överlevnad. Forskarna såg att, beroende på om förfäderna utsatts för svält eller inte, så påverkade det hur länge deras efterkommande levde.

Orsaken tror man beror på epigenetik, ett oerhört expansivt forskningsfält. Epigenetik innebär förenklat att gener slås av eller på och att den förändringen kan gå i arv. Om generna slås av eller på kan påverkas av den mat vi äter, eller den stress vi utsätts för eller andra miljöfaktorer.

Det finns stora förhoppningar om att epigenetiska kunskaper ska revolutionera vårt sätt att behandla sjukdomar. Många av våra folksjukdomar, som ledgångsreumatism, schizofreni och alkoholism, har epigenetik som en gemensam nämnare.

Detta innebär också att det finns stora möjligheter att finna botemedel för dessa sjukdomar. Botemedel som baseras på epigenetiska landvinningar. Upptäckaren av arvsmassans grundstruktur, professor och Nobelpristagaren James Watson, har sagt att epigenetiken är den stora utmaningen, nu när uppbyggnaden av människans arvsmassa är känd i detalj.

Medverkar i programmet gör Olle Bygren, professor i socialmedicin vid Karolinska institutet i Huddinge, Rolf Ohlsson, professor i genomets integritet vid Karolinska institutet i Solna, Marta Imreh, labbchef för Rolf Ohlsson grupp vid Karolinska institutet i Solna, David Allis, professor och chef för labb om kromatin och epigenetik, Rockefeller University, New York.

Reporter: Annika Östman