Vi besöker Östra Sjukhuset i Göteborg med en oerhört konkret fråga: Hur ser sjukvården ut den dagen antibiotikan slutat fungera? Vi kan nog inte riktigt föreställa hur det skulle vara. Det är för obehagligt att sätta sig in i, säger Christina Åhrén, ansvarig för Västra Götalandsregionens samverkansarbete mot antibiotikaresistens. Repris fr 5 mars. Läs mer om och lyssna på hela serien Jakten på framtidens antibiotika (se länkar nedan)!

Sju decennier efter att penicillinet började användas mot infektioner har vi kommit förfärande långt på den väg som redan sir Alexander Fleming insåg att vi skulle komma att vandra. Penicillinets upptäckare var fullt medveten om att bakterierna så småningom skulle slå tillbaka genom att utveckla resistens.

De nya potentiella farsoterna har förkortningar som MRSA och ESBL, vilket inte låter lika hotfullt som böldpest eller mjältbrand, men de innebär likväl ett globalt och allvarligt hot mot människors hälsa. Kommer sjukvården att ha någon förmåga att bota och behandla oss mot infektioner i framtiden?

 −Vi riskerar att hamna i en mycket besvärlig situation, med kraftigt ökad sjuklighet, mycket kraftigt ökade vårdtider, ökade kostnader och förstås för individerna ett ökat lidande och en ökad dödlighet, säger Anders Hyltander,verksamhetschef på kirurgkliniken på Östra Sjukhuset i Göteborg.

Medverkande: Christina Åhrén, ordf Strama Västra Götalandsregionen; Anders Hyltander, verksamhetschef kirurgkliniken Östra Sjukhuset; Elisabeth Hentz, tf verksamhetschef neonatalavdelningen Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus; Christina Raner, chefsläkare.

Jakten på framtidens antibiotika – serie hösten 2011 i Vetandets värld (klicka på ljudfilssymbolen):

31 okt Antibiotikaresistens finns i alla världsdelar. Del 1 i programserien Jakten på framtidens antibiotika. Antibiotikaresistenta bakterier finns så gott som överallt. Såväl på den sibiriska tundran som på Antarktis isvidder har forskare funnit bakterier som står emot antibiotika. Lars Broström samtalar med infektionsöverläkaren Björn Olsen, som är professor på institutionen för medicinska vetenskaper på Uppsala universitet, och driver ett forskningsprojekt där de letar efter resistenta bakterier överallt de kommer åt - och hittar det överallt.

1 nov Vad ska vi ta till när de mediciner vi har inte längre biter, för att bakterierna utvecklat motståndskraft? En tänkbar lösning finns i Georgien. Det handlar om bakteriofager - bakteriedödande virus. De användes flitigt i Sovjetunionen på sin tid, men forskningen på andra håll kom av sig när penicillinet slog igenom. Vetandets värld besöker en klinik i Georgien, som fortfarande använder bakteriofager, och träffar en svensk forskare som är aktiv på området. De senaste har intresset ökat i väst för forskning om bakteriofager. Reportage av frilansjournalisterna Kamilla Kvarntorps och Elise Bakke Arntzen.

2 nov Antibiotikafiske i nordnorskt hav. I jakten på nya antibiotika åker forskare från universitetet i Tromsö ut på fångstexpedition på haven kring Nordnorge och Spetsbergen. De samlar in marina organismer, som sedan undersöks i ett nytt laboratorium i Umeå, där andra forskare försöker hitta molekyler med antibakteriell aktivitet - som kanske skulle kunna fungera som ett nytt antibiotikum med kraft att bekämpa även multiresistenta bakterier. Frilansjournalisten Mats Carlsson Lénart har gjort reportaget.

7 novProfessor Otto Cars ger sin syn på var forskningen står just nu och vilka möjligheter och problem som ligger framför oss, i en intervju gjord av Annika Östman.

8 nov Hur ska forskningen komma till stånd på ett område som är olönsamt för läkemedelsföretagen att satsa på? Anna Hedin på nätverket React intervjuas av Annika Östman.

11 nov Uppsamlande diskussion med anledning av programserien: Vetenskapsradions chef Ulrika Björkstén och medicinreportern Annika Östman reflekterar över läget i frågan just nu. Finns det grund för hopp eller snarare skäl till förtvivlan?.

2 feb 2012 Ett...