Förskrivning av läkemedel mot adhd har ökat kraftigt i Sverige under de senaste tio åren och många tycker de ger snabb hjälp mot adhd-symtomen. Samtidigt finns få studier om långsiktiga effekter av medicineringen. I dagens Vetandets värld får vi följa 14-åriga Felix som har svåra biverkningar, men samtidigt tycker att medicinen hjälper honom att klara skolan mycket bättre.

14-åriga Felix är inne på sitt fjärde adhd-preparat. Han minns hur han på lågstadiet tappade livsgnistan när han åt ett adhd-läkemedel. Saker jag i vanliga fall skulle längta efter, blev ingen längtan, säger Felix.Nu får han andra problem av medicinen, men fortsätter ändå eftersom skolans krav har ökat på honom. Vad det innebär om man kanske medicinerar under hela sin uppväxt och in i vuxenlivet finns det väldigt lite forskning kring. De långsiktiga effekterna har vi fortfarande inte helt klart för oss, säger Bror Jonzon på Läkemedelsverket.Statens beredning för medicinsk utvärdering och Socialstyrelsen har slagit fast att det inte går att vetenskapligt slå fast nyttan med adhd-läkemedelsbehandling efter sex månader, eftersom det saknas studier.BUSA, som är det kvalitetsregister där alla som har en adhd-diagnos ska registreras, fungerar dåligt. Hittills finns bara tio procent med där, och det gör det svårt att se vilka effekterna är av adhd-behandlingarna i Sverige.I programmet medverkar 14-åriga Felix som ätit adhd-läkemedel sedan lågstadiet, Bror Jonzon, ämnesrådesansvarig för farmakoterapi vid Läkemedelsverket, Mikael Själin, terapiområdesansvarig vid läkemedelsbolaget Janssen, Jan-Olov Larsson, docent och barnpsykiatriker i Farsta och registerhållare för BUSA samt Linda Halldner Henriksson, barn- och ungdomspsykiatriker i Danderyd och forskare.Programmet är en repris och ingår i en serie om adhd och läkemedelsbehandling. Här kan du läsa varför vi gjorde granskningen.Reporter: Annika Östman [email protected]