I vintras hade världens främsta influensaforskare för avsikt att sprida sina forskningsresultat om hur det dödliga fågelinfluensaviruset H5N1 skulle kunna bli smittsamt mellan människor. Men amerikanska myndigheter reagerade med tanke på tänkbara bioterrorhot, och gjorde påtryckningar på de vetenskapliga tidskrifterna Science och Nature som valde att inte publicera forskarnas två artiklar i ämnet tills vidare. Repris fr 31 januari.

Men i april ändrade sig den amerikanska expertpanelen och rekommenderade studierna skulle publiceras, och i och med Science publicering nu i juni, så är nu båda artiklarna till slut i offentlighetens ljus.

Den här historien ligger till grund för det Vetandets värld som vi återutsänder, ett program i serien "Forskning att tala tyst om", som frilansjournalisten Kristoffer Gunnartz gjorde i januari i år. Den principiella frågan återstår, även om tidskrifterna till slut publicerat materialet: Finns det kunskap som inte tål dagens ljus, därför att den kan göra mer skada än nytta om den kommer till allmän kännedom?

Fallet har väckt liv i en debatt som många anser diskuteras allt för sällan inom forskarvärlden: Finns det kunskap som inte tål dagens ljus? Vetenskapliga upptäckter som inte borde publiceras eller spridas, därför att de riskerar att skada vårt samhälle, kanske rent av hota hela vår civilisation?

Medverkande i programmet: Annika Linde - stadsepidemiolog på Smittskyddsinstitutet i Solna, Stefan Erikson – docent i etik vid vid Centrum för forsknings- och bioetik på Uppsala universitet, Jonas Hultkvist - ansvarig utgivare för Läkartidningen.

Reportaget gjort av Kristoffer Gunnartz. Det här är det andra programmet i en serie om tre, med rubriken Forskning att tala tyst om. Det första programmet, Forskningen och tystnadsplikten, sändes 17 januari och 26 juni. Det tredje programmet, om forskningen som varken forskare eller samhället vill tala om, sändes 31 januari och 29 juni.