Vetenskapshistorien rymmer många fall där forskare hävdar att de blivit tystade av yttre krafter - ekonomiska eller politiska. Vad får det för konsekvenser om viktig kunskap stoppas från att nå ut till samhället? Vad har forskarvärlden själv för ansvar när det gäller att släppa fram alla röster? Och är det verkligen självklart att alla forskare ska få komma till tals? Repris från den 14 mars.

Hösten 2011 blossade en sådan debatt upp kring tankesmedjan SNS, som anklagades för att ha tystat sin dåvarande forskningschef Laura Hartman från att prata offentligt om sin rapport om utfallet av regeringens privatiseringar. Det finns förstås fler exempel på forskning som tystats ned av olika skäl. Ett av dem rör paradoxalt nog en lögndetektor som hade svårt att hålla sig till sanningen.

I den tredje och sista delen av frilansjournalisten Kristoffer Gunnartz serie Forskning att tala tyst om medverkar: Olof Pettersson - statsvetare och före detta anställd på SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle), historikern Arne Jarrick, som är huvudsekreterare i vetenskapsrådets ämnesråd för humaniora och samhällsvetenskap, och nationalekonomen Harry Flam, ordförande i SNS vetenskapliga råd.