Nilen skänker liv till en tiondel av Afrika, men är också en närmast outtömlig källa till konflikt. Nu ställer en kommande befolkningsexplosion och väntade klimatförändringar problematiken på sin spets. Ska Nilen bli en källa till ekonomisk utveckling, integration och fattigdomsreduktion - eller orsaka fler konflikter och krig? Lösningen, hoppas forskare, är det tvärvetenskapliga konceptet hydrosolidaritet.

Någon kilometer ut i Lake Kyoga, en stor sjö i mitten av Uganda, är vågorna lite större och vattnet lite mörkare. Det är där Nilen drar fram - världens längsta flod som sträcker sig genom inte mindre än elva afrikanska länder. 370 miljoner människor berörs av floden, som tar sig igenom allt från regnskog till öken innan den når Medelhavet.

Men bara en enda procent av allt vatten i Nilen når slutmålet. Och samtidigt som Nilens ursprungliga innehåll leds bort, avdunstar och dricks upp, letar sig andra mindre nyttiga ämnen in i floden.

– Vi får ofta magproblem. Och när vi tvingas åka till sjukhuset berättar de för oss att det är vattnet vi dricker som orsakar sjukdomarna, säger Omara Bosco, invånare i den lilla fiskebyn Namasale invid Lake Kyoga.

Problemen med föroreningar och gifter i dricksvattnet förekommer längs hela den 670 mil långa floden. Föroreningarna blir värre ju längre nedströms längs Nilen man kommer – och det här är en av många konfliktkällor för invånarna och länderna längs floden. Andra handlar om kontroversiella dammbyggen, eller om slösaktig vattenhantering. Och det är konflikter som riskerar att förvärras, i takt med att befolkningsmängden i regionen ökar och väntade klimatförändringar. Trots omfattande ansträngningar har lösningarna lyst med sin frånvaro - men nu hoppas forskarvärlden på förändring, genom det nya tvärvetenskapliga konceptet hydrosolidaritet.

– I och med att det här är ett problem som är på olika nivåer, från internationell FN-nivå till mellan grannar i en by, så måste man titta på det här på ett bredare sätt än vad man har gjort förut, säger Petter Pilesjö, professor i naturgeografi vid Lunds Universitet, som genom en ny satsning hoppas bli världsledande inom hydrosolidaritet i Nilområdet.

Medverkande: Petter Pilesjö, professor i naturgeografi och föreståndare för GIS-centrum vid Lunds Universitet; Jimmy Ayuliokori, lokalpolitiker i Liradistriktet i Uganda; Omara Bosco, invånare i fiskebyn Namasale i centrala Uganda; Florence Esetwa, invånare i fiskebyn Namasale i centrala Uganda. Fler program om vatten i Afrika: