Svenska elevers kunskaper i läsning, matematik och naturvetenskap har dalat rejält, visar internationella jämförelser, men visserligen från en relativt hög nivå. Den s.k. Pisa-mätningen visar att Sverige för 12 år sedan låg klart över genomsnittet i bland annat matematikkunskap. Nu har Sverige sjunkit och ligger nästan precis på genomsnittsnivån av de 65 länder som ingår i Pisa-mätningarna.

Från olika håll riktas med jämna mellanrum kritik mot pedagogiken som sådan och mot att pedagogiken inte förmår kommunicera med och ta in rön från andra forskningsområden, bland annat hjärnforskningen. Tre forskarperspektiv framkommer i Vetandets värld:

- Jag skulle satsa alla resurser på att få med alla ungar på läståget tidigt. Skolan som inte förmår detta diskriminerar barn, som inte kommer från en social miljö som kompenserar för det. Och det är både kostnadseffektivt och möjligt att hjälpa barn med vetenskapligt grundad specialpedagogik, säger Martin Ingvar, hjärnforskare vid Karolinska Institutet.

- Tyvärr har skolan en tendens att ta död på allas inneboende motivation att lära sig. Skolan har sett i stort sett likadan ut i väldigt många år, och jag vet inte varför det är ett så trögrörligt system, säger Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet.

-  Skolan är ett politiskt projekt som inte nödvändigtvis styrs av vetenskapliga forskningsresultat. Det är väldigt lätt att bli utpekad som syndabock, men det kan handla om  tigersprång mellan hjärnforskningens senaste rön om inlärningsmetoder och hur man sedan överför dessa i det vardagliga skolarbetet bland alla elever, säger Ulf P Lundgren, seniorprofessor i pedagogik vid Uppsala universitet.