En bra förskola kan betyda mycket för barns möjligheter och inte minst för hur de lyckas i skolan. Det syns också i förskolans läroplan där bland annat matematik lyfts fram som extra viktigt att jobba med. Men hur det går till när barn lär sig? Och vad är det som gör att förskolan har sådan betydelse för hur det går för barnen senare i livet?

Förskolans läroplan reviderades 2010 och där betonas lärandet i förskolan.

– Det som många studier nu visar är att förskolan har positiva effekter på i stort sett alla skolans områden och också senare i livet, säger Sven Persson, professor i pedagogik.

Förskolans roll har förändrats sedan 1970-talet då förskolan började byggas ut. Då var det en plats för omvårdnad när föräldrarna var på jobbet. Då hette det dagis och sorterade under Socialdepartementet. Bara en tiondel av barnen gick på dagis. Nu är 95 procent av alla barn mellan 3 och 5 år inskrivna i förskola och ungefär hälften av alla ettåringar.

Förskolan har blivit en del av utbildningssystemet. Nästa steg kan vara att förskoleklassen försvinner och blir första året i skolan. Inte minst hoppas många politiker på att det ska medverka till att resultaten i skolan förbättras.

Men det tror inte alls pedagogikprofessorn Ingrid Pramling Samuelsson på.

– Nu vill man sänka skolåldern till sex år och så tror man att det ska lösa Pisa-resultatet. Men det är ju bara nys. Vill man höja resultaten ska man satsa på att alla barn får en väldigt bra förskoleverksamhet, säger hon.

Men vad är det som sker i mötet mellan förskollärare och barn som gör att lärande uppstår?

– Det som antagligen sker är att barn lär sig att de är lärande människor, att de lär sig vara delaktiga, nyfikna, engagerade. Och de lär sig att det uppmuntras, säger Sven Persson, professor i pedagogik.

I programmet medverkar Ingrid Pramling Samuelsson, professor i pedagogik, Göteborgs universitet, Sven Persson, professor i pedagogik vid Malmö högskola och Anna Kärre, förskollärare Lännersta förskola.