På olika sätt försöker forskare få fram så kallade stamceller, som kan bli till vad som helst i kroppen. Kan man lära sig styra deras utveckling är förhoppningen att de ska kunna ersätta celler som vi förlorat genom sjukdom - till exempel celler i ögat hos en person med förändringar i gula fläcken.

Nu i veckan har det rapporterats om två viktiga framsteg inom fältet:

Svenska forskare presenterade ett nytt sätt att få fram stora mängder stamceller ur befruktade ägg, utan att förstöra äggen. Samtidigt rapporterade japanska forskare om ett nytt och häpnadsväckande enkelt sätt att göra stamceller av vanliga, vuxna celler.

Vad betyder de här framstegen? Vad kommer man att kunna ha dessa stamceller till - och behöver vi flera olika metoder att få fram dem eller kommer den ena sortens stamceller till slut att vinna över den andra?

Vetandets värld tar tempen på forskningsläget vad gäller embryonala stamceller, så kallade IPS-celler som är stamceller gjorda av vuxna celler, och direkt omprogrammerade celler som inte ens passerar ett stamcellsstadium innan de får nya uppgifter i kroppen.

I programmet medverkar Anna Falk och Outi Hovatta från Karolinska institutet, samt Malin Parmar från Lunds universitet.

Efter publiceringen av programmet har tidskriften Nature dragit tillbaka artikeln om möjligheten att backa mogna celler till stamceller genom syrabad. Resultaten från experimenten har inte gått att bekräfta. Med anledning av det forskningsfusket gjorde vår reporter Jon Thunkvist följande reportage: Forskningsfusket som slutade med självmord Se även: Krafttag efter stamcellsfusk i Japan

Camilla Widebeck [email protected]