I mer än tio år har forskare i Kalmar fångat in gräsänder på Öland i syfte att kartlägga vilka influensavirus de bär på. Resultatet har blivit en kollektion på över 1000 olika virusstammar som nu finns i 80-graders frysar på Kalmarsundslaboratoriet i Kalmar. Zoonosforskaren Neus Latorre-Margalef menar att forskningen kan bidra till utveckling av universella influensavaccin för människor.

 Sedan 2002 har Linnéuniversitets forskare fångat gräsänder i en särskild andfälla på Ölands södra udde och tagit avföringsprover på samtliga. Efter att provet lämnats släpps änderna fria.  – Många av gräsänderna kommer tillbaka till fällan många gånger under en säsong, vilket gör att vi kan studera hur influensavirusen påverkar fåglarna i deras dagliga liv, säger forskningsledaren Jonas Waldenström.

I en artikel i tidskriften Plos Pathogens beskriver kalmarforskarna vad de kommit fram till under de tio åren. Bland annat har de identifierat 74 olika influensavarianter hos gräsänderna. Men forskarna har också upptäckt att gräsänderna efter att ha varit infekterade av ett virus då inte bara blir immuna mot just det viruset utan även mot andra, mer eller mindre närbesläktade influensavirus.  – Det kallas för heterosubtypisk immunitet eller korsimmunitet om man så vill, säger Neus Latorre Margalef, som också forskar på zoonoser (djurburna sjukdomar) vid Linnéuniversitetet.

Upptäckten har stor betydelse för förståelsen av hur olika virus krigar om att överleva i gräsänderna.  – Vi ska nu fullsekvensiera en stor del av de virusstammar som vi har i våra frysar och vi hoppas också bidra till utvecklingen av influensavaccin för människor, bredare vaccin som ska ge skydd mot mer än en enda influensatyp, säger Neus Latorre Margalef.