Många sandmarker som är viktiga för sällsynta insekter, växter och fåglar håller på att växa igen. Det här hotar den biologiska mångfalden och i tre län i södra Sverige arbetar man just nu med att ta fram detaljerade planer för hur sandmarkerna ska restaureras.

För att de hotade arterna ska trivas behöver de öppen sand på sina ställen där insekter kan bygga bo eller när det gäller växter, fröså sig. Men när länsstyrelsen, som driver projektet, vill återskapa sandmarker i 23 natura2000 områden i Skåne, Halland och Kalmar län, för att få fram öppen sand har det blivit kraftiga protester på några håll.

Oron är stor för att flygsand som förr i tiden var ett stort problem kan komma tillbaka om man tar bort för mycket av till exempel tallar och vresrosor. Men det handlar också om en rädsla för att man ska göra stora ingrepp i närmiljön. −Oron är väl framförallt att man gör för stora åtgärder utan att utvärdera dem, säger Gösta Ivansson boende i Haverdal i Halland, där länsstyrelsen vill återskapa mer öppen sand i ett dynreservat.

Karin Hernborg som är ansvarig från länsstyrelsen i Halland menar att gör man inget kommer många arter att försvinna när sandmarkerna i så fall fortsätter att växa igen. Projektet kommer att pågå under en sexårsperiod och har en budget på 70 miljoner kronor varav hälften är bekostat av EU. Lunds universitet och vattenriket i Kristianstad deltar också i projektet.

Medverkande: Gabrielle Rosquist, projektledare för hela projektet, länsstyrelsen i Skåne. Karin Hernborg, ansvarig för projektet länsstyrelsen i Halland. Gösta Ivansson, boende i Haverdal och aktiv i vägföreningen som protesterat mot ändrade skötselplaner av dynreservatet i Haverdal. Pål-Axel Olsson, professor i Växtekologi vid Lunds universitet som ska utvärdera projektet.