Upptäckten att vi kan utvinna energi från atomernas inre ledde både till drömmar om obegränsad tillgång på elektricitet och mardrömmar om strålning och radioaktivt avfall. Teknikhistorikern Anna Storm berättar om hur våra idéer om kärnkraft påverkar både hur vi ser på tekniken och hur vi använder den – liksom hur vi hanterar spåren som kärnkraften lämnar efter sig.

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur går det internationella samarbetet kring nedrustning och humanitära insatser egentligen till? I det här avsnittet träffar vi ambassadör Magnus Hellgren, Sveriges ständige representant vid FN i Genève, som tar oss med bakom kulisserna. Han berättar om hur man förhandlar fram avtal för att skapa en fredlig världsordning baserad på regler – och om att ett av diplomatins viktigaste verktyg är förmågan att lyssna.

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi människor letar alltid efter samband i det som sker, och forskningens roll är att skilja på samband som är verkliga och de som bara är sammanträffanden. Men hur går det till? Och vad händer när forskning som vi trodde stämde inte går att bekräfta i nya studier? Anna Dreber Almenberg, professor vid Handelshögskolan, berättar om hur vi vet att forskningen går att lita på – och om hur vi kan räkna ut på förhand hur troligt det är att en upptäckt stämmer.

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi bär alla omkring på hela mänsklighetens historia i våra gener. När forskare tittar på DNA från oss som lever idag och jämför med arvsmassan från människor som levde för tiotusentals år sedan uppstår en ny bild av människans utveckling – en bild präglad av variation, blandning och mångfald. Genetikern Mattias Jakobsson om hur tekniken som Svante Pääbo fick Nobelpriset för används för att förstå hur vi människor blev som vi är.

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi minns på många olika sätt. Händelser, fakta, personer, intryck, känslor – vad vi kommer ihåg påverkas av mängder av faktorer – precis som allt det vi glömmer. Hur går det till när minnen sparas i hjärnan, och hur går det till att plocka fram dem? Kan vi få ett bättre minne, eller blir minnet bara sämre med tiden? Hjärnforskaren Lars Nyberg berättar om hur minnet fungerar, och om varför det är bra för minnet att dansa.

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lars Heikensten var VD i Nobelstiftelsen under några av Nobelprisets mest dramatiska år – präglade av kriser och konflikter som Macchiarini-affären, krisen i Svenska Akademien och kritiken mot Nobel Center på Blasieholmen. Men det var också en tid när Nobelprisets publika verksamhet expanderade och prisets värderingar blev allt viktigare i en värld av faktaresistens och populism. Med utgångspunkt i sin bok ”Till mänsklighetens största nytta” berättar Lars Heikensten om sina år med Nobelpriset.

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När Kazuo Ishiguro fick litteraturpriset skrev Svenska Akademien i prismotiveringen att hans verk blottar ”avgrunden under vår skenbara hemhörighet i världen.” Oavsett om det handlar om en strikt butler, en naiv robot eller klonade tonåringar så tar litteraturpristagaren Kazuo Ishiguros böcker oss in i andra världar där vi sakta småningom förstår att saker inte är som de verkar – och i det här samtalet berättar författaren David Lagercrantz om varför Ishiguro är en av hans favoritförfattare.

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Alla människor har rätt att få vård och utbildning, att säga sin mening, att rösta i fria val, att inte utsättas för våld, hot och hat och att söka asyl om de behöver skydd. Ändå lever människor under diktatur, sitter fängslade utan rättegång och fastnar i flyktingläger för att länder inte vill ta emot dem. Det finns en stor skillnad mellan idén om mänskliga rättigheter och hur de ser ut i verkligheten. Filosofen Lena Halldenius berättar om hur tanken på rättigheter har utvecklats och om vad som krävs för att göra idealen till verklighet.

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fysikpristagaren Felix Bloch konstaterade att supraledning var så svårt att förklara att det inte kunde finnas. Och självaste Einstein gav upp att hitta en förklaring innan han ens försökt. Men dagens gäst, Annica Black-Schaffer, kan både förklara vad supraledning är och vad det används till. För även om det krävdes en dubbel Nobelpristagare för att förklara teoretiskt så har supraledning funnits praktiskt i över 100 år, och det är fortfarande ett av fysikens mest fascinerande områden – med koppling till allt från kvantfysik till leviterande tåg, partikelacceleratorer och magnetkameror.

.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.