Det saknas fortfarande oberoende bevisning som kan slå fast vad som orsakade över 1400 människors död i den misstänkta kemvapenattacken i Syrien. Inom en vecka väntas totalförsvarets forskningsisitutut FOI i Umeå vara klara med analysen av de prover som FN:s kemvapeninspektion samlat in i Damaskus efter attacken den 21 augusti i år. Men hur går själva analysarbetet till och hur tillförlitliga bevis kan den moderna tekniken ge?

Den senaste tiden har nyhetsrapporteringen i världen dominerats av en misstänkt kemvapenattack mot en av den Syriska huvudstaden Damaskus förorter. Världen över har det debatterats om det verkligen finns bevis för att det var kemiska stridsmedel som användes och att det var den sittande regimen med president Bashar Al-Assad i spetsen, som låg bakom attacken.

I förra veckan blev det klart att totalförsvarets forskningsinstitut FOI i Umeå var ett av de säkerhetslabb som valts ut av FN för att ta fram de oberoende bevis, som många anser krävs för att motivera en väpnad vedergällningsattack mot Syrien. Men vad är det för analysmetoder man använder för att upptäcka kemiska stridsmedel? Och hur säkra bevis kan den moderna tekniken egentligen ge?

För att reda ut begreppen fick vi ta en omväg via ett specialutbildat svenskt kemvapenförband och experter på kemiska analyser vid Statens Kriminaltekniska Laboratorium SKL i Linköping, där man använder samma metoder som på FOI i Umeå.

I programmet medverkar: Mirja Lenz Torbjörnsson, forensisk generalist på droganalysenheten på SKL i Linköping, Emil Åkermark, chef för en av skyddscentrums CBRM-plutoner i Umeå och Tomas Holmgren, miljökemist och C-expert vid Skyddscentrum i Umeå.