Klotet

Redan på 1970-talet fanns drömmen om att med hjälp av sol- och vindkraft tillverka vätgas som kunde driva våra bilar, värma husen, lagra överskottsel och bara ge vattenånga som avgaser. Först nu har den tekniska utvecklingen hunnit i fatt så att drömmen kan bli sann. Nästa år kan bränslecellsbilar köpas i handeln, vätgasmackarna byggs och storskaliga system för att omvandla vatten till vätgas installeras i flera länder. Men är det rätt väg att gå för att minska klimatutsläppen? Klotet synar vätgassamhällets för- och nackdelar. Programledare: Marie-Louise Kristola.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon har bjudit in 125 stats- och regeringschefer till ett toppmöte i New York den 23 september. Han vill att alla länder lägger korten på bordet inför det internationella klimatavtal som ska skrivas under nästa år i Paris.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I helgen demonstrerade flera hundratusen personer i New York från miljöorganisationer, kyrkor och fackföreningar för klimaträttvisa och politisk handlingskraft.

Klotet rapporterar från New York och diskuterar hur det gick på FN-mötet. Programledare: Marie-Louise Kristola.

Kretsloppet måste slutas anser EU, fosforn vi äter ska tillbaka till åkrarna. Men är det vettigt att sprida avloppsslam som innehåller tungmetaller eller ska man plocka ur ren fosfor ur slammet?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Tekniken kallas för "pearl", eftersom det här går till på precis samma sätt som i musslor där ett litet sandkorn får en pärla att växa, berättar doktoranden Rosanna Kleemann och håller upp vita fosforkulor som bildats i brittiska Sloughs avloppsvatten. Fosfor är ett livsviktigt näringsämne och Europa är helt beroende av importen från Marocko/Västsahara till handelsgödsel. Samtidigt läcker näringen ut i sjöar och hav som och bidrar till övergödningen.

Programledare Marie-Louise Kristola

Klimatet förändras även om alla slutar att släppa ut koldioxid nu. Värmen som lagrats får havet liksom temperaturen att stiga. Ändå har Sverige knappt börjat att anpassa sig till ett nytt klimat.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det börjar bli hög tid att klimatanpassa Sverige, EU kräver en nationell plan till år 2017. Vad vill de åtta riksdagspartierna göra efter valet för att inte städer ska dränkas och byar brinna upp i framtidens Sverige?

Medverkande: Lena Ek (C), Matilda Ernkrans (S), Josef Fransson (SD), Jens Holm (V), Johan Hultberg (M), Karin Karlsbro (FP), Irene Oskarsson (KD), Åsa Romson (MP) samt Åsa Sjöström (SMHI).

Programledare: Marie-Louise Kristola.

Säsongen när det är hög brandrisk i skog och mark blir dubbelt så lång i slutet av seklet längs Östersjökusten, från 50 dagar till 100 dagar, visar klimatprognoser. Hur redo är samhället för det?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Klotet har besökt Frankrike som redan har en organisation som kan släcka en skogsbrand inom några minuter. Vi pratar också med forskare och andra experter vad som behövs för att klimatanpassa Sverige när det blir allt varmare på sommaren?

Programledare: Johan Bergendorff.

Australien är det enda landet i världen som går bakåt i sin klimatlagstiftning enligt Globe International. Hur påverkar det resten av världen och förhandlingarna om ett globalt klimatavtal.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Australien kallas ofta kanariefågeln i kolgruvan när det gäller den globala uppvärmningen. Extrem torka blandat med våldsamma översvämmningar under senare år gör att forskarna blir allt säkrare på att klimatförändringarna redan märks i landet. Ändå har den nya konservativa och klimatskeptiska regeringen valt att slopa landets blygsamma koldioxidskatt i somras.

Programledare: Marie-Louise Kristola.

Hur ska Sverige klara högre vattenflöden? Är det bäst att bygga jättehöga barrriärer i havet, eller ska vi helt enkelt bygga om våra städer så att de tål att översvämmas?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Sverige är ett u-land när det gäller anpassningsåtgärder för att klara ett stigande hav och ökade skyfall, säger landskapsarkitekten Ulf Moback som är ansvarig för att klimatanpassa Göteborg.

Klotet har besökt Köpenhamn, Venedig och Hamburg för att se vad de gör för att möta att havsnivån väntas stiga med upp mot en meter det närmsta seklet enligt FNs klimatprognoser och vad Sverige kan lära sig av dem.

Programledare: Johan Bergendorff

En tredjedel av maten vi äter är helt beroende av pollinerande insekter och det är framförallt honungsbina som gör jobbet. Hur allvarlig är situationen i världen och i Sverige?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det har varit många larm om att våra bin är hotade och minskar i antal de senaste åren. Måste vi hitta alternativ till de vilda pollinerarna i framtiden?Amerikanska forskare försöker ta fram robotbin och i svenska städer sätter alltfler upp bikupor för att hjälpa naturen på traven.

Programledare: Marie-Louise Kristola och Johan Bergendorff.

OECD utvärderar och jämför olika länders politik på områden som påverkar den ekonomiska utvecklingen. Nu har de granskat Sveriges miljöpolitik mellan åren 2004-2012. Sverige får högt betyg av OECD för klimatpolitiken, exempelvis är koldioxidskatten och de gröna elcertifikaten något som fler länder bör ta efter säger organisationen i en ny granskning. Mindre bra lyckas Sverige när det gäller att minska övergödningen av Östersjön och skydda våra hotade arter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fartyg orsakar en hel del buller under vattenytan. Oväsen som allvarligt kan störa fisk och andra vattenlevande djur. Vad vet forskarna om det här och vad finns det för lösningar på problemet?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sjöfart är det mest energieffektiva sättet att transportera gods på, betydligt snålare än lastbilar och tåg. Men fartygen orsakar också en hel del miljöproblem, förutom utsläpp till luft och vatten så handlar det om buller, svallvågor som skadar stränder och oljeutsläpp som dödar fåglar.

Klotet tittar närmare på sjöfartens miljöpåverkan och vad man kan göra åt dem. Kan tillexempel nya sätt att dirigera trafiken på sjön vara en lösning?

Programledare Marie-Louise Kristola