Konsthistoriepodden

Det är svårt att göra långväga resor i år, men som sista avsnitt innan sommaruppehållet vill vi ta er till plats, ett kulturområde och en tid som ligger väldigt långt från vår egen. 

På Röhsska museet i Göteborg finns det två reliefer i glaserat tegel som har fångat vårt intresse. Den ena reliefen föreställer ett lejon, den andra föreställer en drake. Dessa härstammar från processionsvägen mot Ishtarporten i Babylon. Ishtarporten var en av åtta stadsportar och entré till staden Babylon och uppfördes mellan 604 och 562 före vår tideräkning. I Sverige är dessa två reliefer ensamma representanter för denna tidiga högkulturs konstnärliga uttryck. 

I poddavsnittet berättar vi om civilisationens vagga och de babyloniska gudarna Ishtar och Marduk som döljer sig bakom djursymboliken. 

Då dessa två reliefer härstammar från de tyska utgrävningarna i Babylon, alltså i nuvarande Irak, som ägde rum mellan 1899 och 1917 kommer vi berätta mer om utgrävningen av de små fragment och hur man arbetade för att rekonstruera Ishtarporten, processionsvägen och två fält två fält från fasaden av Nebukadnessar II:s tronsal. Dessa rekonstruktioner finns nuförtiden på Vorderasiatisches Museum som är inhyst i Pergamonmuseum på museiön mitt i Berlin. 

Vi kommer också berätta hur bygget av Pergamonmuseum kom att påverka rekonstruktionen av dess babyloniska byggnader och inte minst avyttringen av djurrelieferna. Hur och varför har de två babyloniska tegelrelieferna hamnat i Göteborg på Röhsska museet, där vi även nuförtiden kan beskåda dem? Det är en av många frågor vi ska ge svar på i vårt nyaste poddavsnitt!

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dags för ett nytt avsnitt av Konsthistoriepoddens "Samtal pågår"! Ett år har gått sedan det första avsnittet publicerades och vi ger en inblick "behind the scenes". Vilka är våra favoritavsnitt? Vilka avsnitt tycker vi är underskattade? Vad överraskade oss under det gångna året? Och var i Göteborg ligger "Basquiat-trappan"? Lyssna på vårt senaste samtal och få svar på dessa frågor och mycket mer!

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt pratar vi om det mest samtida konstverk i poddens historia hittills, nämligen Lars Lerins akvarellmålning ”Fönster mot gården” från 2009, som finns i Nordiska Akvarellmuseets samlingar.

I podden pratar vi om Lerins motivvärld och arbetssätt, men även om akvarellmediets historia och traditioner samt föreställningar som förknippas med detta medium. Inte minst kontextualiserar vi målningen och dess motiv. Vi berättar bland annat om filmförlagan ”Fönstret åt gården” från 1954 och dess utgångspunkter som filmens regissör Alfred Hitchcock hittade i den amerikanska målaren Edward Hoppers konst och hans voyeuristiska motiv.

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nu är det dags för ett nytt avsnitt av ”Samtal pågår”, där vi pratar om Andy Warhols ”Marilyn Monroe”. Vi diskuterar popkonstens och motivets aktualitet och bjuder på våra egna intryck av Warhol och Monroe som 80-tals-barn och 90-tals-tonåringar.

Vill du höra oss prata om tyska ”regnfilmer”, Madonnas 80-tals- och Anna Nicole Smiths 90-tals stil, Dianes tonårsrum i den brittiska filmsuccén ”Trainspotting” och den udda bilden av Andy Warhol som 90-talets biofilmer bjöd på, bör du lyssna på vårt samtal.

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

”Gee whiz yes!!!” Nu är det nya poddavsnittet ute! I detta poddavsnitt ska vi tala om verken som vi behandlade i vår livepodd: Andy Warhols fyra serigrafier ”Marilyn Monroe” från 1967, som finns på Göteborgs konstmuseum. 

Vi berättar mer om varför popkonsten skiljer sig så mycket från annan konst i sitt uttryck och formspråk, och hur det massmediala konsumtionssamhället som växte fram efter andra världskriget inspirerade popkonstnärer som Andy Warhol. Det är en tid då det enorma bildflödet i det offentliga rummet, som vi är så vana vid nuförtiden, precis tar fart och då konstnärer använder sig av de återkommande bilderna från underhållningsindustrin och reklamer för att kommentera på samhället och för att utplåna skillnaderna medan populärkultur och finkultur. 

Medan Andy Warhol hade full fokus att visa Monroe som en säljbar produkt från underhållningsindustrin, ser vi i detta poddavsnitt människan bakom motivet och berättar mer om den oerhörda personliga tragedin som Warhol, nästan omgående efter hennes självmord 1962, exploaterade ytterligare. 

Bildmaterialet finns som alltid på vårt instagramkonto @konsthistoriepodden

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Internationella kvinnodagen och äntligen släpper vi ett nytt avsnitt! Ett avsnitt som handlar om konsthistoriens mest kända bild av en kvinna. Det handlar om inget mindre verk än ”Porträtt av Lisa Gherardini,  Francesco del Giocondos maka” (ca 1503-1519) av Leonardo da Vinci, som är mycket mera välkänt under namnet ”Mona Lisa”. 

Det är mytomspunnet verk som det är både lätt och svårt att prata om: lätt för att alla känner nog till bilden, och svårt för att det finns så otroligt mycket forskning som går åt så väldigt många olika håll dessutom. Men vi vill ta oss an utmaningen och berätta om världens mest kända konstverk. Bland annat ska vi ställa frågor som hur det kommer sig att detta konstverk blev så otroligt berömt världen över och vad det är med verket som har fängslat, tjusat och provocerat människor under alla tider. 

Lyssna när vi följer verket och dess sagolika historia från 1500-talet fram till nu!

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dags för ett nytt avsnitt av ”Samtal pågår”. Vi pratar först om våra personliga ingångar till Chicagos verk ”The Dinner Party” samt den feministiska konsten i Sverige.

Idag intervjuade vi dessutom Prof. Gail Levin i New York, Alexandra Frieds lärare i konstvetenskap, som skrev den berömda biografin ”Becoming Judy Chicago” (2007). Gail Levin berättade mer för oss om hur den judiska högtidsmåltiden ”Seder” är relaterad till ”The Dinner Party”.  Gail Levin såg som ung curator Chicagos ikoniska verk när det visades för första gången i San Francisco och kan berätta om hur kontroversiellt ”The Dinner Party” mottogs av konstvärlden då det begav sig. Dessutom fick vi veta mer om Judy Chicagos status nuförtiden och hur hon har påverkat dagens politiska konstnärer, inte enbart feministiska konstnärer. Gail Levin konstaterar slutligen att Judy Chicago förtjänar all credit hon har fått genom åren och berättar att Chicago fortfarande ”kämpar den goda kampen”. 

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Äntligen är det dags för ett nytt avsnitt av Konsthistoriepodden! Efter två avsnitt om det sena 1800-talet ska vi nu tala om ett konstverk från 1970-talet: Judy Chicagos feministiska monumentalverk ”The Dinner Party” som skapades mellan 1974 och 1979. I denna installation har Chicago hyllat hela 1038 kvinnor och på så sätt skapat en symbolisk historia av kvinnan i vår civilisation. 39 av dessa kvinnor är bjudna till bords och har fått varsitt individuella bordskuvert som anspelar till deras liv, personlighet eller konst. Det sista bordskuvertet i verkets kronologi är tillägnad konstnären Georgia O’Keefe och då denna slutpunkt även var Chicagos utgångspunkt för verket, ska vi zooma in på detta konstnärskap också. 

I vårt poddavsnitt ska vi prata om konsthantverkets viktiga betydelse i detta feministiska nyckelverk och vi ska prata om verkets motiv och strategier som är återkommande i feministiska konstverk: varför avbildar så många feministiska verk det kvinnliga könet? Och varför använder sig många feministiska konstverk av konsthantverkstekniker och -material?

”The Dinner Party” har från början visats i en resande utställning, men efter att ha varit nerpackat i ett antal år fick det 2007 en permanent plats på Elizabeth A. Sackler Center for Feminist Art på Brooklyn Museum i New York. 

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag pratar vi lite varför och hur vi valde "Brita med julljus" till senaste poddavsnittet. Vi passar också på att diskutera huruvida Carl Larsson är uttjatad eller inte...

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vem känner inte till Carl Larssons akvarell “Brita med julljus” eller “Brita som Idun”, som den också kallas, från 1900? På det ena eller andra sättet känner nog de flesta till motivet, men vad vet vi om målningen, dess tillkomst och dess framgångshistoria egentligen? Hur kom det sig att konstnärens lilla dotter Brita blev alla vårs julflicka som pryder allt som hör julen till, från julklappspapper till julserviser? Ja, hur kom det sig överhuvudtaget att Carl Larsson kom att förknippas i så hög grad med den svenska julens bildkultur? 

Målningen “Brita med julljus” kan berätta för oss om den tilltagande kommersialiseringen av julen vid förra sekelskiftet, och den kan också tala om för oss om konstnärers nya möjligheter att sprida sina alster både över nationsgränserna och till samhällets alla klasser. Den kan förtälja hur arbetarklassen började pryda sina hem med prisvärda reproduktioner av bilder som de tyckte om. Och den är också ett exempel för hur verken av en berömd och folkkär konstnär inom loppet av inte ens ett århundrade kunde bli närmast uttjatade på grund av de massproducerade reproduktionerna som översvämmade marknaden, när bildrättigheterna släpptes fria 1969, 50 år efter Carl Larssons död. Inte minst ska vi berätta lite mer om Brita själv, som ju har förblivit ganska anonym för oss, trots att hennes glada och vänliga barnansikte är så väldigt välkänt. 

Lyssna på Konsthistoriepoddens decemberavsnitt för att höra berättelserna om en av de mest kända julbilderna!

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.