Konsthistoriepodden

Februari känns som årets längsta månad och även om det är soligt just idag, brukar vi så här års bli ganska trötta på vinter, kyla och den gråa tristessen som Göteborg bjuder på. Vi som bor vid västkusten längtar till sommaren och till att ta färjan över Kattegatt till Fredrikshavn och konstens sommarparadis i Skagen. Och dit vill vi ta er idag!

Det finns få konstnärer som vi har fått så många önskemål om som den danska målaren Anna Ancher (1859-1935). Därför har vi valt att fokusera på en målning av henne idag, och inte vilken målning som helst, utan ett av hennes färgstarka verk som verkligen fångar solskenet. För solsken och färg, det tycker vi, är det som behövs just nu, en sån här kall dag i februari. 

Verket vi har valt heter “Solskin i den blå stue”, eller “Solsken i det blå rummet” på svenska. Det målades 1891 och befinner sig nuförtiden på Skagens museum i Nordjylland. I denna målning ser man Anna Anchers signum att  komponera färgernas samspel med ljus och solsken som faller över människor och ting. I detta fall lägger sig solens ljus över hennes dotter Helga Ancher, som sitter i det blå rummet på Brøndums hotell, familjens hotell, där Anna Ancher även föddes. Som titeln anger är solskenet målningens protagonist och Anna Ancher väcker med sitt färgsinne och skickliga penselarbete den enkla blåmålade väggen i bakgrunden till liv. 

I podden pratar vi också om Skagen, “där Nordsjöns vågor slår över din ena fot och Kattegatts vågor över den andra”, som H.C. Andersen skrev. Vi berättar mer om varför konstnärer i slutet på 1800-talet sökte sig till små byar och målade i konstnärskolonier, vad de sökte efter och vad de fann, och om de typiska platsmyterna som etablerades i nästan varje koloniort. 

Självklart pratar vi även mer om Anna Ancher och hennes framgångar, men även hur hennes verk blev känt för en bredare publik först på 1960-talet, när Michael och Anna Anchers hus på Markvej 2 öppnades som museum. 

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ett nytt år och en alldeles ny säsong! I den tredje säsongens första avsnitt ska vi ägna oss åt en konstnär som många av er har önskat länge att vi ska prata om. Vi ska prata om den mexikanska konstnären Frida Kahlo och hennes verk ”Las dos Fridas”, på svenska ”De två Fridorna” från 1939. 

Det gåtfulla verket har, precis som Kahlos andra verk, länge tolkats utifrån hennes biografi och de tragiska aspekterna som har skrivits fram om hennes livsöde. Verket har därför länge tolkats att ge uttryck för Kahlos känslor om skilsmässan från målaren Diego Rivera samma år som målningen blev till. 

1999 lade den amerikanska konstvetaren Margaret A Lindauer fram en annan tolkning, i vilken hon skrev fram Kahlos konst som ett uttryck för det mexikanska nationsbygget i revolutionens kölvatten, samtidigt som hon tolkade de två kvinnliga representationerna som ett feministiskt statement om det mexikanska samhället i en tid av rösträttskamp.

I podden berättar vi mer om de gängse tolkningarna och ringar in tiden och händelserna i Frida Kahlos liv kring verkets tillkomst 1939. Vi ska dessutom prata om Frida Kahlos persona och hennes uppseendeväckande klädstil i färgglada Tehuana-kläder och den symboliska Rebozo-sjalen, som vi nuförtiden kan uppfatta som väldigt moderna, men som i själva verket innebar en medveten återgång till traditionella kläder från Mexiko och Guatemala. 

Vi tecknar dessutom vägen som Frida Kahlos karriär har tagit, även efter hennes död 1954. Från att vara ”den exotiska blomman i den stora mästaren Diego Riveras knapphål” leder denna väg till fenomenet ”Fridamania”, som är en beteckning för det enorma intresset i Frida Kahlos person och konst som sägs ha uppstått i samband med en utställning på Whitechapel Gallery i London 1982. 

Sedan det tidiga 1980-talet har Frida Kahlo uppnått kultstatus och varit föremål för otaliga publikationer, tv-dokumentärer, spelfilmer och en pjäs och hennes egensinniga stil har varit en inspirationskälla för modeskapare.

Bildmaterialet finns som alltid i våra konton på sociala medier.

Instagram: @konsthistoriepodden

Facebook: Konsthistoriepodden

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Buona sera! Vem skulle ha trott att vi skulle få sitta nästan helt själva i Sixtinska kapellet i Vatikanen? Vi tog tillfället i akt att spela in ett nytt avsnitt av ”Samtal pågår”, där och då. Ibland talar vi lite långsamt för att vi ansträngde oss att tala tyst och inte störa någon. Och för att det fantastiska rummet med Michelangelos målningar tog andan ur oss. Vi var också ensamma i Rafaels stanzer, som är fyra rum målade av Rafael i påvens tidigare bostad. Varmt välkomna att lyssna! 

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Buona sera! Idag ösregnar det i Rom och vi sitter på Svenska Institutet och arbetar. Vi har tagit en liten paus och spelat in ett ”Samtal pågar” om hur viktigt det är att se konsten på plats.

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Buon giorno! Det är så lyxigt att få se konst på plats igen! Imorse spelade vi in ett avsnitt av ”Samtal pågår” på takterrassen på Uffizierna. Vi berättar lite om hur det är att resa och hur museibesöken går till ”i dessa tider”, samt vad man kan tänka på, när man besöker de stora kulturinstitutionerna i Europa, som Louvren, Prado och Uffizierna. Sei il benvenuto ad ascoltare!

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En solig novemberdag och äntligen dags för ett nytt poddavsnitt! Vi ska prata om Gustav Klimts porträtt ”Adele Bloch-Bauer I” från 1907, som även kallas för “Goldene Adele”, alltså “gyllene Adele” på tyska och “The Lady in Gold” eller “The Woman in Gold” på engelska. Verket fanns länge på Österreichische Galerie Belvedere i Wien, men är nuförtiden en del av samlingarna på Neue Galerie i New York. 

Porträttet bjuder på en mängd fängslande historier som sträcker sig från den tiden då det skapades fram till vår egen tid. Det är en målning som exproprierades av nazisterna och som inte skulle lämnas tillbaka till den rättmätiga ägaren förrän en kvinna i Los Angeles stämde den österrikiska staten och det blev ett politiskt ärende. 

Det är ett porträtt som nuförtiden anses vara ett konstverk som symboliserar staden Wien och dess guldålder vid förra sekelskiftet, “Wiener Moderne”, samtidigt som det har blivit ett nationell ikon för den kulturella identiteten av hela landet Österrike. Detta blev uppenbart i och med den mediala uppmärksamheten, när man med en stor affischkampanj tog farväl av verket då det lämnade Österrike. 

Självklart kommer vi också prata om konstnären bakom verket och vad som kan ha inspirerat honom till den karaktäristiska stilen han utvecklade under sin ”gyllene period”. Vi ska inte heller undanhålla Klimts privatliv och att han skapade sig en persona som ”womanizer” i reformdräkt. Ryktena spred sig att han var naken under sin vida rock och alltid hade modeller i hans ateljé som han strulade med. 

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi stannar kvar i Madrid och tar oss från Pradomuseet till Museo Reina Sofía. Här får man beskåda Pablo Picassos enorma målning “Guernica” från 1937, som har blivit en av de starkaste skildringar av krigets fasansfulla våld och förödelse och som fortfarande är en laddad antikrigstavla. 

Redan 1936 hade Picasso fått uppdraget av den nyvalda republikanska regeringen att måla ett verk till den spanska paviljongen på världsutställningen 1937 i Paris och han hade redan en bildidé med titeln “Målare och modell”. Men efter att han läst i franska tidningen om den fruktansvärda bombningen mot den baskiska staden Guernica, förkastade han sin ursprungliga idé och började att arbeta med det nya motivet för målningen.

Det spanska inbördeskriget hade härjat sedan 1936, när fascisterna med general Francisco Franco i spetsen genomförde en statskupp mot regeringen. Den 26 april 1937 vid halvfemtiden bombades staden Guernica av den tyska Kondorlegionen, som agerade som stöd för Franco och fascisterna. Uppdraget var kallblodigt. Guernica var inget militärt mål, utan man attackerade med mening den civila befolkningen. Det var marknadsdag i Guernica och 10 000 människor från regionen ska ha uppehållit sig i staden. För tyskarna var det en övning av en ny bombningstaktik som skulle skrämma motståndarna. Attacken varade i över tre timmar och de 24 flygplanen som dundrade in över den baskiska staden kastade nästan 22 000 kilo bomber över staden, som av den tyska befälhavaren uppgavs vara jämnad med marken efter bombningen. Staden sägs ha brunnit i 3 dagar och det är inte känt hur många människoliv denna terrorakt skördade. Det har uppskattats allt från några hundra till tusentals dödsoffer.

Inom mindre än en månad arbetade Picasso fram den enorma duken på 3,49 x 7, 76 m som skapade stort uppseende på världsutställningen, där den visades tillsammans med dokumenterande fotografier från det spanska inbördeskriget.

Varmt välkomna att lyssna på det senaste avsnittet av Konsthistoriepodden om Pablo Picassos “Guernica”!

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt ska vi prata om den spanske barockkonstnären Diego Velázquez och hans mest berömda målning "Las Meninas" från 1656, som finns på Pradomuseet i Madrid.

Som betraktare bjuds vi in till den märkliga scenen som utspelar sig i en av salarna på det kungliga slottet Alcázar utanför Madrid. Den lilla Infantinnan Margarita Teresa av Spanien lyser upp den mörka tavlan i sin vita sidenklänning med det glänsande, ljusblonda håret. Hon är omgiven av en liten samling av tjänstefolk vid hovet, bl.a. de två hovdamerna som har gett målningen sin titel "Las meninas", två hovdvärgar och en stor spansk mastiff. Konstnären bakom målningen syns tydligt i verket, ståendes vid staffliet med penseln och paletten i handen, medan det spanska kungaparet reflekteras suddigt i den lilla spegeln i bakgrunden. Många blickar möter oss som betraktare, som om vi vore med i bildrummet.

Målningen visar en scen som kan upplevas som rättfram och vardaglig och som visar en otvungenhet bortom höviska konventioner som vi vanligtvis inte får se i målningar från kungahov. Dessutom i dimensioner som fram tills dess enbart hade varit förbehållit åt porträtt eller historiemåleri. Något liknande hade man aldrig sett. Samtidigt finns det en mera komplex nivå i målningen, som även nuförtiden ställer forskare inför olösta gåtor.

Varför målade Velázquez detta motiv? Hur kan denna målning kopplas till Velázquez upptagning i en ärbar riddarorden? Varför kan denna målning betecknas som en "metabild"? Och vad vet vi om den målningens kungliga huvudperson och hennes tragiska livsöde? Dessa frågor och mycket mer behandlar vi i senaste avsnittet av Konsthistoriepodden!

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är svårt att göra långväga resor i år, men som sista avsnitt innan sommaruppehållet vill vi ta er till plats, ett kulturområde och en tid som ligger väldigt långt från vår egen. 

På Röhsska museet i Göteborg finns det två reliefer i glaserat tegel som har fångat vårt intresse. Den ena reliefen föreställer ett lejon, den andra föreställer en drake. Dessa härstammar från processionsvägen mot Ishtarporten i Babylon. Ishtarporten var en av åtta stadsportar och entré till staden Babylon och uppfördes mellan 604 och 562 före vår tideräkning. I Sverige är dessa två reliefer ensamma representanter för denna tidiga högkulturs konstnärliga uttryck. 

I poddavsnittet berättar vi om civilisationens vagga och de babyloniska gudarna Ishtar och Marduk som döljer sig bakom djursymboliken. 

Då dessa två reliefer härstammar från de tyska utgrävningarna i Babylon, alltså i nuvarande Irak, som ägde rum mellan 1899 och 1917 kommer vi berätta mer om utgrävningen av de små fragment och hur man arbetade för att rekonstruera Ishtarporten, processionsvägen och två fält två fält från fasaden av Nebukadnessar II:s tronsal. Dessa rekonstruktioner finns nuförtiden på Vorderasiatisches Museum som är inhyst i Pergamonmuseum på museiön mitt i Berlin. 

Vi kommer också berätta hur bygget av Pergamonmuseum kom att påverka rekonstruktionen av dess babyloniska byggnader och inte minst avyttringen av djurrelieferna. Hur och varför har de två babyloniska tegelrelieferna hamnat i Göteborg på Röhsska museet, där vi även nuförtiden kan beskåda dem? Det är en av många frågor vi ska ge svar på i vårt nyaste poddavsnitt!

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.