Konsthistoriepodden

I somras reste vi till Köln och besökte den magnifika Kölner Dom – en av Europas främsta gotiska katedraler. Grundstenen lades den 15 augusti 1248 på den plats där en tidig kristen basilika från romartiden tidigare stått, i den forna romerska kolonin Colonia Claudia Ara Agrippinensium – på latin "Den klaudiska kolonin med altaret till Agrippinas ära", oftast kallad enbart Colonia.

Vid denna tid ville man uppföra en katedral värdig att hysa de tre vise männens reliker, vilka 1164 fördes från Milano till Köln av ärkebiskop Rainald von Dassel under kejsar Barbarossas italienska fälttåg. Den nya katedralen skulle följa de mest avancerade arkitektoniska idealen från samtidens franska gotik, med förebilder i bland annat Chartres och Reims.

Varför bygget dröjde ända till 1880 innan det fullbordades, vad som hände med katedralen under ockupationstiden och andra världskriget, samt hur det kom sig att Gerhard Richter år 2007 skapade ett nytt färgfönster – allt detta får du veta i detta poddavsnitt.

Eftersom katedralen ligger i Alexandra Herlitz' hemtrakter är det hon som vägleder oss genom dess rika och komplexa historia, medan Alexandra Fried kompletterar med sin expertis inom medeltida skulpturkonst, representerad i domkyrkans inre.

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under nazisterna etablerades en anti-kanon med konstverk som kallades ”Entartete Kunst” - degenererad konst.

Verk av modernistiska konstnärer ställdes ut i en turnerande utställning, där de hånades och förlöjligades. Samtidigt utfärdades yrkesförbud till konstnärer att arbeta om de inte följde regimens estetik.

En av dem vars karriär lades i spillror var Oskar Schlemmer. Hans verk ”Bauhaustrappan” målades 1932 som en protest mot den förestående nedläggningen av Bauhaus-skolan i Dessau. Några månader senare – bara dagar efter riksdagshusbranden som gav nazisterna makt att avveckla Weimarrepublikens konstitution och därmed demokratin – stängdes en stor utställning med Schlemmers verk. Bauhaustrappan förbjöds, och Schlemmer själv belades med yrkesförbud.

Hur målningen ändå hamnade på ett av världens viktigaste konstmuseer, MoMA i New York, och hur Bauhaus-idéerna spred sig trots nedläggningen av skolan genom nazisternas påtryckningar, får ni höra i detta avsnitt av Konsthistoriepodden.

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Greveradenaltaret från 1491 är ett retabel av den flamländske målaren Hans Memling, som ursprungligen var avsett för familjekapellet i Lübecks domkyrka, men sedan efter andra världskriget finns den på St. Annen-museet i Lübeck. Där träffade vi Anna Lena Frank, forskare inom samlingen för senmedeltid och tidigmodern tid, och pratade med henne om Memlings fantastiska verk. Samtalet handlade om hur altartavlan beställdes, hur passionshistorien berättas genom bilderna och om en ikonografin i de olika flyglarna.

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi tuffade vidare från Nederländerna till Belgien och besökte städerna Gent, Antwerpen och Brygge. Våra främsta (och sämsta) konstupplevelser på många av de platserna besökte - Sankt Bavokatedralen i Gent, MSK - Museum voor Schone Kunsten Gent, Onze-Lieve-Vrouwekathedraal i Antwerpen, Rubenshuis och KMSKA - Koninklijk Museum voor Schone Kunsten Antwerpen - pratar vi om i detta poddavsnitt...

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt pratar vi om två av Amsterdams mest kända konstmuseer – Rijksmuseum och Museum Het Rembrandthuis – och hur de speglar Nederländernas konst och historia, men också om vår upplevelse som besökare. 

Rijksmuseum grundades 1800 i Haag och är idag Nederländernas största konstmuseum med verk av Rembrandt, Vermeer och många fler. Men vi var ganska överens om att tycker så Rijksmuseum inte är vårt favoritmuseum. Visst, det är pampigt och fyllt av konstskatter, men vi upplevde det som alltför stimmigt och högljutt. Det kändes mer som en turistattraktion än ett levande museum och det var svårt att komma nära konsten – både bildligt och bokstavligt, eftersom det var så mycket folk överallt.

Rembrandthuis, däremot, tyckte vi mycket mer om. Vi visste inte vad vi skulle förvänta oss, men det var en häftig upplevelse att vara i huset som Rembrandt bodde och arbetade i under 20 år, samt att prata med Epco Runia, som är ansvarig för forskning och samlingen. Det var mindre folk där och det var ett genomtänkt och fint museum.

Vi pratar också om Amsterdam och hur staden har förändrats sedan 90-talet. Det har blivit många fler turister, vilket påverkar atmosfären i staden negativt. Förr kändes Amsterdam mer avslappnat och autentiskt – nu är det mer trångt, dyrt och kommersialiserat.

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den här gången delar vi med oss av våra intryck från Mauritshuis – ett museum med en spännande samling konstverk. Vi pratar om deras mest välkända verk, ett av holländarnas nationalmålningar och om romaner som hämtat inspiration från några dessa målningar.

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi fick chansen att intervjua Christopher P. Heuer, som är professor i konsthistoria på University of Rochester, New York, när han denna vår är gästprofessor i Göteborg. Han medverkar i ett forskningsprojekt inom idé- och lärdomshistoria vid universitetet, som heter "Freezing Cold - Northern European imaginaries of winter, snow and ice during the Little Ice Age”. 

Han har tidigare forskat och undervisat på Berkeley, Princeton och Columbia och är en expert på tidigmodern konst. 

Dessutom har han skrivit boken “Into the White. The Renaissance Arctic and the End of the Image” som kom 2019 och som har listats som en av de fem bästa böckerna om Renässansen norr om alperna. 

Vår bild av Arktis nuförtiden är mycket präglad av romantikens bilder från 1800-talet, när konstnärer som CD Friedrich målade isen som ett kraftfullt och mystiskt naturfenomen. 

Vi pratar om tidigmoderna expeditioner till Arktis och hur detta visuella ”tomrum”, som antingen beskrev som helt vitt eller helt mörkt, utmanade 1500-talets intresse i att gestalta världen perspektiviskt korrekt. 

Han berättar om gravyrer som holländska upptäcktsresande tog med sig till Arktis som gåvor till människor man skulle kunna möta där, och som lämnades i isen på 1500-talet, innan de spröda resterna (som påminner mer om cornflakes än om pappersark) mycket senare färdades tillbaka till Amsterdam, där de nu bevaras på Rijksmuseum. 

Vi pratar om den svenske biskopen Olaus Magnus (1490-1557) och hans bok ”Historien om de nordiska folken” som han författade under sin exil i Rom. Denna boks illustrationer, som påminner i sin abstraktion nästan om modernistiska verk, gav en mycket rikare bild av snö och is i Norden än någon annan samtida källa. 

Och så pratar vi om Pieter Bruegel den äldres vinterlandskap och hur dessa kan hänga ihop med den lilla istiden i Nederländerna (ca 1540-1620)? 

Lyssna på detta och mycket mer i vårt senaste avsnitt! 

Thank you, Christopher, for talking to us!

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi tar oss tillbaka till senmedeltiden och pratar om gobelängserien ”La Dame à la licorne”, på svenska ”Damen med enhörningen”, som skapades mellan 1484 och 1538 och finns på Musée de Cluny i Paris. Dessa verk har fascinerat människor i 500 år och figurerat i såväl Harry Potter-filmerna som i Tracy Chevaliers roman ”Damen med enhörningen” från 2003.

I avsnittet pratar vi om de sex gobelängerna i serien med fokus på hur den sjätte gobelängen kan tolkas och hur den hänger ihop med de fem andra. Fem gobelänger i serien har tolkats ha de fem sinnena som motiv: Synen (La Vue), Hörseln (L’Ouïe), Känseln (Le Toucher), Smaken (Le Goût) och Luktsinnet (L’Odorat), som gestaltas bland annat genom damens interaktion med enhörningen: I ”Synen” håller damen i en handspegel som enhörningen betraktar sig i. I ”Hörseln” spelar damen på en orgel. I ”Känseln” håller damen om enhörningens horn. I ”Smaken” matar damen en fågel. I ”Luktsinnet” binder damen en blomsterkrans medan apan bakom henne känner på doften av en blomma från korgen. Hur den sjätte gobelängen, som kallas ”Mon seul désir”, som översätts med ”Min enda önskan”, hänger ihop med de första fem har diskuterats under en lång tid och de olika teorierna pratar vi om i avsnittet.

Lika gåtfull som motiven är djurens symbolik i gobelängerna och vi pratar mer om enhörningens olika betydelser under 1400- och 1500-talen. Dessutom ska vi berätta mer om hur gobelänger vävdes på denna tid, och varför just denna serie var i rätt dåligt skick och behövde restaureras på 1800-talet.

Konstnären som ligger bakom motiven är okänd idag och i avsnittet pratar vi om de olika teorierna som finns om konstnären, samt hur man har knutit verken till en möjlig beställarfamilj.

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nytt avsnitt ute av ”Samtal pågår”! - ett samtal som mest ska vara ett litet livstecken från oss… vi kommer med två goda nyheter… goda för oss till en början och för er kanske senare? Och så ger vi en liten ledtråd om vilket verk nästa avsnitt kommer att handla om.

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.