Kremering, att bränna en avliden människas kropp på bål, och att göra djuroffer genom eld har spelat en viktig roll genom människans historia. I maj gjorde forskare ett kremeringsexperiment i Gamla Uppsala för att förstå hur offerritualerna såg ut.

I fjol gjorde arkeologer och osteologer i Uppsala en rekonstruktion av en skandinavisk järnålderskremering. I år var bålet större och återskapade offerritualer i det antika Grekland. 

Genom försöket får forskarna veta mer om hur benen påverkas, flyttas och rör sig i elden. Det är till nytta vid utgrävningar där själva brandplatsen eller bålet inte syns.

I årets experiment såg man att krukor med oliver och fikon såg ut som de man hittat vid utgrävningar i Grekland. Djurkropparna förbrändes däremot inte lika mycket som de arkeologiska fynd man hittat. Kanske byggdes bålet på antiken på ett annat sätt och hade en annan blandning av trädslag. Kremeringsexperimentet ger ytterligare en pusselbit till hur ett brandoffer kan gått till för tusentals år sedan.

Medverkar i programmet gör Frands Herschend, professor i arkeologi vid institutionen för arkeologi och antik historia vid Uppsala universitet, Evi Margaritis, arkeobotaniker vid universitetet i Cambridge, Gunnel Ekroth, professor i antikens kultur och samhällsliv vid institutionen för arkeologi och antik historia vid Uppsala universitet, Sofia Prata, osteolog vid Societas Archaeologica Upsaliensis, Jacob Morton, doktorand vid American School of Classical Studies i Aten, John Ljungkvist, docent i arkeologi vid Institutionen för arkeologi och antik historia vid Uppsala universitet, Dan Diffendale, doktorand vid University of Michigan och Ellinor Hedlund Larsson, arkeologistudent, Uppsala universitet. I publiken fanns Kicki Näslund, arkeolog, Victoria Hovlid, student, Lisa Steidler, student.

Reporter: Fredrik Hielscher

Programledare: Per Gustafsson [email protected]