I år firas Kristallografins år, 100 år efter att upptäckten att röntgenstrålar kunde avslöja det inre i materia belönades med Nobelpriset. Samtidigt färdigställs utanför Lund synkrotronen som ska ge kristallografer i Sverige och andra länder nya möjligheter.

Wilhelm Röntgen fick 1901 det första Nobelpriset i fysik för att han upptäckte strålningen som kan se in i sådant som inte det mänskliga ögat kan se.

Men det var först några år senare som andra forskare gick vidare och tog reda på vad röntgenstrålningen var för något och hur det kunde användas. De första materialen som analyserades med röntgen var exempelvis diamant och koksalt, men så småningom lärde man sig att kristallisera biologiska material för att kunna undersöka dem med röntgen och därmed se deras kemiska uppbyggnad.

Tidigare var det mycket tidsödande både att göra kristaller av olika ämnen och att sedan röntgenfotografera kristallerna. Varje molekyl krävde ofta flera tusen bilder och bildernas innehåll skulle sedan mätas och skrivas upp, för att man till slut skulle kunna göra en tredimensionell modell av en molekyls kompletta struktur.

Idag är kristallografin effektiviserad i olika led och framförallt har allt kraftfullare datorer gjort beräkningarna snabbare men även kristallframställning och själva fotograferingen har till stor del automatiserats, inte minst med robotars hjälp,

Flera olika universitet och institutioner i Sverige har idag mindre faciliteter för kristallografi med röntgen men den stora är Max II-synkrotronen i Lund, dit många svenska och utländska forskare åker för att utföra sin kristallografi.

Helt nya möjligheter för kristallografi kommer dock under de närmaste åren, framförallt då det nya Max IV-laboratoriet öppnar utanför Lund. Där kommer det att bli möjligt att undersöka mycket mindre kristaller än vad som idag är möjligt vilket är mycket viktigt för forskningens behov.

Även den andra stora anläggningen som byggs utanför Lund, ESS (European Spallation Source) kommer att erbjuda kristallografi, då med hjälp av neutronspridning.

I år firas kristallografins år, 100 år efter att röntgenkristallografins upptäckt belönade den tyske fysikern von Laue med Nobelpriset. Samtidigt färdigställs nu den nya Max IV-synkrotronen i Lund som kommer att ge helt nya möjligheter att undersöka även mycket små kristaller.

I programmet medverkar:  Annika Nyberg, forskningskommunikatör vid Maxlab Lund, Thomas Ursby, projektledare Maxlab, Anders Liljas, professor Lunds universitet, Sindra Petersson-Årsköld, seniorrådgivare ESS i Lund, Bente Vestergaard, forskare vid Köpenhamns universitet och Janos Hajdu, professor i biokemi vidUppsala universitet.

RÄTTELSE: När anläggningen ESS nämns i programmet beskrivs neutronernas roll i anläggningen inte riktigt på rätt sätt. Så här ska det vara: I ESS ska protoner slungas in i en vägg av wolfram för att skapa de neutroner som sedan används till att studera proverna.

Reporter: Mats Carlsson-Lénart [email protected]