Svenska konsumenter äter dubbelt så mycket lammkött som för tjugo år sedan, två tredjedelar är importerat. Besättningarna blir större, uppfödningen intensivare - och många lamm lever hela sitt liv inomhus.

Det är början av april och årets sista lamm är fött på den ekologiska gården Norra Stene i Sörmland. Gården har ungefär 50 tackor. Det är något fler än medelbesättningen. Av tradition har den svenska fårhållningen varit småskalig. En av de viktigaste uppgifterna för fåren är att beta naturbetesmarker.

På Norrby gård hos Tomas Olsson utanför Kungsör finns Sveriges största fårbesättning. Han har 900 tackor. En dryg tredjedel av dem lammar i januari och på våren, samtidigt som den traditionella lamningen börjar, har han redan slaktfärdiga lamm.

De är tre månader när de skickas till slakt och som vinterlamm har de aldrig varit ute, eftersom det inte finns bete under de svenska vintermånaderna. De lever tillsammans med sina mammor, äter hö och kraftfoder. Tillsammans med sina lamm har varje tacka knappt tre kvadratmeter. Tomas Olsson ser inte inomhusuppfödningen som ett problem.

– Hälsomässigt är det snarare bättre, säger han. Ute på betena är det både parasiter och rovdjur.

Hela betessäsongen går sedan tackorna på bete, som vanligt.

På Mörkö hos Anneli Wallin går det lamm som föddes förra våren. Att slakta senare är ett annat sätt att förse konsumenterna med färskt kött året runt.

Där kan man också se den nya fårrasen Dorper som togs till Sverige från Sydafrika för fem år sedan.

I programmet medverkar Tomas Olsson, ordförande i Lammproducenterna som har Sveriges största fårbesättning på Norrby gård i Kungsör liksom Staffan Åkerman och Carina Dalunde på KRAV-gården Norra Stene.  Anneli Wallin på Mörkölamm berättar om Dorperfåret.

Reporter: Lena Näslund [email protected]

Programledare: Per Gustafsson [email protected]