I Gränna har forskande lärare nu blivit färdiga med sina första forskningsrapporter. De har på ett år, med hjälp av Högskolan i Jönköping, satt igång ett tjugotal forskningsuppgifter. Mestadels intervjuundersökningar bland eleverna. Två rapporter har lästs av oberoende bedömare och fått publicering i Didaktisk tidskrift. OBS rättelse: i programmet påstås att lärarutbildningen i Umeå ska läggas ned. DET ÄR FEL. Nästa antagning sker hösten 2012.

Vad forskar forskande lärare kring? Några exempel är strategier vid ordinlärning, motivation till lärande, fysisk aktivitet varvat med teorilektioner, hur elever använder vetenskapliga argument och metoder.

Varför forskar lärarna på Ribbaskolan? − Jo, jag brukar säga att det är för att de ska undersöka lärandets mysterium, svarar Tomas Kroksmark, pedagogikprofessorn som dragit igång och ansvarar för den vetenskapliga metodiken. Högskolan i Jönköping bidrar med handledning i forskningsfrågor. Hans svar antyder att denna skolnära forskning på klassrumsnivå kan leda fram till de effektivaste pedagogiska metoderna. Dessutom ger forskningsprojektet med möjlighet att förvärva högskolepoäng en kick framåt för kompentens och karriär.

Idén med lärare som bedriver forskning vid sidan om den vanliga undervisningen har s.k. ökat stöd i lagstiftningen. “I skolan ska utbildningen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet”, står det i den nya skollagen från 2010. Tidigare fanns enbart en mening i läroplanen om att undervisningen ska vara saklig och allsidig.

Det här kan tolkas på flera vis, dels att själva innehållet i det som lärs ut ska vara vetenskapligt grundat, och dels att undervisningsmetoderna ska bottna i den kunskap som pedagogik och andra forskningsområden har frambringat. Men faktum är att i förarbetena till skollagen är saken glasklar: vetenskaplig grund ska finnas på båda sätten, alltså även för arbetsmetoderna i den svenska skolan.