De senaste åren har Sveriges yta laserskannats i syfte att skapa en nationell höjdkarta. Snart är varenda kvadratmeter i landet uppmätt med laserns hjälp. Skanningen har också avslöjat en förkastningslinje utanför Bollnäs som orsakats av en stor jordbävning i Hälsingland för 9.500 år sedan.

För några år sedan beslutade regeringen att en del av pengarna som avsatts för klimatanpassningsåtgärder skulle användas till att skapa en nationell höjdmodell.  – Det är till exempel vid översvämningar viktigt att veta vilka vägar vattnet kommer att ta och det kan man följa på en höjdmodell, säger Gunnar Lysell på Lantmäteriet i Gävle som ansvarar för information om höjdmodellen.

Lantmäteriet började skanna den svenska markytan med flyg 2009. Höjdmodellen består av ett gridnät med rutor på 2x2 meter och därför framgår varenda dike, brant och lutning.  – Laserskannern i flygplanet skannar ett en kilometer brett område åt gången. Det är ungefär som att skanna något i fotoskannern hemma, menar Gunnar Lysell.

Hittills har 85 procent av Sveriges yta skannats. Det som återstår är fjällkedjan. Laserpulserna tränger igenom vegetation och träd och de laserskannade bilderna av markytan visar därför ett lite månlandskapsliknande "avklätt" Sverige.  – Det ger arkeologer och geologer möjligheter att upptäcka fenomen och händelser långt bakåt i tiden, säger Gunnar Lysell.

Det var just vad Henrik Mikko gjorde. Han är jordartsgeolog på SGU, Sveriges Geologiska Undersökning, i Uppsala. När han gick igenom de laserskannade bilderna över olika delar i Sverige i jakt på raviner och andra skredfarliga områden gjorde han en märklig upptäckt på bilden över Bollnäsområdet.  – På flera ställen i denna trakt hade stora skred ägt rum fast det var på moränmark, som normalt sett inte är skredkänslig, säger Henrik Mikko.

Han förstod att stora naturkrafter måste ligga bakom moränskreden och efter lite vidare letande på bilderna hittade han förklaringen.  – En cirka sex kilometer lång förkastningslinje, strax väster om Bollnäs. Om man inte vet att den finns där går förkastningen inte att se på flygfoton eller på plats i terrängen, konstaterar Henrik Mikko.

Förkastningslinjen indikerade att en större jordbävning ägt rum kring nuvarande Bollnäs strax efter inlandsisens tillbakadragande för cirka 10 000 år sen. Landhöjningen gick då fort och isens tryck hade skapat stora spänningar i marken.  – Jag berättade för SKB om det vi upptäckt och de blev förstås lite oroliga, säger Henrik Mikko.

SKB finansierade en undersökning av förkastningsområdet som inleddes förra sommaren och som fortsätter nu i sommar.  – Vi vill inte minst veta hur kraftigt skalvet var, säger Raymond Munier, geolog på SKB.

Men att stora jordskalv så geologiskt nyligen som för 9 - 10 000 år sen och inte så långt från den planerade slutförvarsplatsen i Forsmark skulle påverka SKB:s planer, det avvisar Munier.  – Eftersom vi räknar med att det kommer ett stort skalv i Sverige under de 100 000 år som avfallet måste vara isolerat så har vi redan designat slutförvaret på ett sådant vis att det ska tåla den värsta tänkbara jordbävning alldeles i närheten.

Mats Carlsson-Lénart [email protected]