Hur påverkas vardagen och människorna i ett gränsland av att dagligen blanda språk, tidszoner, valutor och kulturer med varandra? Den finska etnologen Helena Ruotsala vid Åbo universitet gör en femårig studie av livet i systerstäderna Haparanda, på den svenska sidan, och Torneå på den finska sidan. Städerna är i stort sett sammanväxta till en, med många olika samarbeten både på kommunal och personlig nivå.

 –Jag tror att det naturligtvis vidgar dina vyer att bo vid en gräns. Du får en mer tolerant världsbild än om du skulle bo i någon liten stad i inlandet. Vid gränsen har människor alltid varit vana att möta nya människor, olika människor. De känner ofta en egen identitet som "gränsmänniskor", och själva nationsgränsen finns nästan inte längre, säger etnologen Helena Ruotsala.

 –Bara några mil från gränsen känner jag mig utomlands. Gradvis försvinner det här tänket att det finns olika slags människor, olika alternativ och olika språk, säger Hannele Kenttä, Haparandabo som än van att fler gånger dagligen korsa nationsgränsen mellan Sverige och Finland.

 –För EU är det en hjärtefråga att gynna gränstrakter. Det är ju där allt sätts på prov - hur man får olika länders kulturer och regelsystem att fungera ihop, säger Nils Gustav Lundgren, professor i samhällsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.