Hur orienterar vi oss i en tid som är snabb, motsägelsefull och full av komplexitet, utan att fastna i fler verktyg, modeller och förenklingar? Och vad händer om vi istället tar hjälp av konst och kultur på allvar, som något som faktiskt kan hjälpa oss att förstå världen bättre? Möt Robert Stasinski, konstnär, forskare, kritiker och chefredaktör, i ett samtal om skapande, lärande och konstens plats i samhället. Vi pratar om kroppen, handen och hantverket, om att pröva, misslyckas, reflektera och börja om, men också om varför just de processerna är så viktiga i en tid som kräver omdöme och perspektivförmåga. Hör Robert berätta om hur konsten kan hjälpa oss att se det som inte syns direkt när det väsentliga ofta finns mellan bilderna, mellan perspektiven, mellan människor och mellan fakta. Med andra ord, konsten tränar oss i att uppfatta det osynliga, och det som vi ännu inte alls kan föreställa oss. Följ med till skärningspunkten mellan konst och teknik, med bland annat erfarenheterna från konstnärligt arbete på IBM med det kända AI-systemet Watson, och förstå mer av varför konstnärer behöver vara med och forma framtidens tekniska processer.

Robert har haft en central roll för Art Initiative på Handelshögskolan i Stockholm, där konst och kultur fått ta plats mitt i en miljö präglad av mätbarhet och prestation, och om vad som händer när konsten inte bara blir ett inslag vid sidan av, utan påverkar samtal, rum och tänkande. I avsnittet hör du också tidigare inspelningar med Handelshögskolans rektor Lars Strannegård. Avsnitt 261 är ett avsnitt om kreativitet som samhällskapacitet, om bildning i en AI-tid, och om att träna blicken för det som annars riskerar att förbli osynligt. Programledare är Katarina Pietrzak och veckans gäst är Robert Stasinski, konstnär, kritiker och chefredaktör för Konstnären, verksam vid Linköpings universitet.

Skolan pratas det om överallt, i valrörelser, fikarum, ledarspalter, sociala medier och hemma vid köksbord. Ändå blir bilden ofta förenklad, anekdotisk, eller fastnar i slagord. I veckans avsnitt möter du högstadieläraren, författaren och skoldebattören Maria Wiman, som via Musikhjälpen och en gemensam insamling av pengar dit, vann en dag med utbildningsminister Simona Mohamsson, och använde den för att göra något större än bara ett möte. Hon samlade in hundratals berättelser från lärare, vårdnadshavare och elever, och lät dem tillsammans bilda en konkret, samlad berättelse om svensk skola, om kamp, samvetsstress, barn som faller mellan stolar, men också om kärlek till yrket och hopp när vuxna tar ansvar.

Vi pratar om glappet mellan politik och klassrum, varför symbolfrågor sällan hjälper på riktigt, och vad som faktiskt fungerar, relationer, tillit och meningsfull undervisning. Och så frågar vi, vad händer nu när skolans vardag bokstavligen har lagts i ministerns händer? Veckans gäst är läraren Maria Wiman, programledare är Katarina Pietrzak och avsnittet är producerat av Sandra Löv. I avsnittet finns inläsningar i urval från alla inskickade berättelser, du hittar boken i sin helhet som två volymer på https://berattaomskolan.com/.

Vad krävs för att inte bara “hänga med” när teknik och AI förändrar spelplanen, utan faktiskt ställa om på riktigt? I det här avsnittet pratar vi om transformation som mer än förbättringar och effektiviseringar, det handlar om att bygga kapacitet i människor och organisationer, så att man kan orientera sig i ovisshet, fatta kloka beslut och leda när gamla svar inte längre räcker.

Veckans gäst är Claudia Olsson, grundare och VD för Stellar Capacity, som arbetar med att stärka ledare och organisationer i digital mognad, framtidsinriktat ledarskap och förändringsförmåga. Vi pratar om hur lärande blir en del av själva omställningen, inte något vid sidan av, och om vad det betyder att hålla människan i centrum, till exempel genom ett tydligt “human in the loop”-perspektiv när tekniken tar större plats.

I avsnittet möter du alltså Claudia Olsson, grundare och VD för Stellar Capacity men också med en bred bakgrund som bland annat omfattar uppdrag som rådgivare åt Utrikesdepartementet, arbete kopplat till FN i New York och framtidsarbete för Digitaliseringskommissionen., programledare är Katarina Pietrzak på RISE.

Kultur är mer än “något man gör på fritiden”, det är ett sätt att bli till, hitta språk för känslor, forma identitet och känna sammanhang med andra. I en tid där mycket går fort och mycket mäts, kan kulturen vara både rustning och riktning, för individen, för platsen, för ett helt samhälle. En som både funderar på och arbetar mitt i den frågan är Magnus Ekwall, chef för Malmö Kulturskola och ordförande i Kulturskolerådet. I avsnittet pratar vi om kulturskolans roll som demokratisk infrastruktur, om hur konstnärligt lärande bygger människor över tid och om varför tillgång till kultur inte kan reduceras till en “trevlig aktivitet”. Vi tar oss också an frågor om likvärdighet och inkludering, köer och resurser, kompetensförsörjning och ledarskap, och om vägar som El Sistema och “Tvåornas kör” som når barn som annars aldrig hade hittat in. Vi balanserar mellan mellan tradition och förnyelse, där digitala lösningar och AI kan bli stöd för fler mänskliga möten, inte ersätta dem.

I avsnitt 258 möter du alltså Magnus Ekwall, chef för Malmö Kulturskola och ordförande i Kulturskolerådet. Du hör du också eleverna Emil Cederulf, Ines Edling, Judith Lindholm, Max Ballester Moreno samt Annie och Alexia Edlund från Örebro och Gustavsbergs kulturskola. Medverkar gör även sångpedagog Katarina Josephsson Örebro kulturskola, och du hör utdrag ur konserter och repetitioner med olika elever. Reporter Jonas Edlund och programledare Katarina Pietrzak, avsnittet är producerat av Sandra Löv.

I Livslångt pratar vi ofta om lärande som något vi bygger upp över tid. Trygghet, förutsättningar, riktning, ett helt liv av utveckling. Men ibland är det tvärtom. Ibland kommer lärandet ur det som är akut, ovisst och omöjligt att värja sig mot, när det står väldigt mycket på spel. I det här avsnittet möter du Patrik Thunholm, polis, reservofficer och författare till boken Känslostorm. Vi pratar om vad som händer med människan när döden blir en del av arbetsvardagen, hur kroppen och psyket fungerar i pressade lägen, och hur erfarenhet utan reflektion riskerar att bli slitage, medan erfarenhet med reflektion kan bli kompetens, och kanske också en djupare relation till livet.

VARNING till känsliga lyssnare: avsnittet innehåller starka scener och kan upplevas som mycket berörande.

I avsnitt 257 hör du också utdrag ur den lyssningsvärda dokumentären Min pappa mördade min mamma, producerad av Veronica Martinson/Jarowskij, som finns att lyssna på PodMe – samt nyhetsinslag från Sveriges Radio och SVT efter skjutningen på Campus Risbergska i Örebro för ett år sen, den 4 februari 2025. Programledare är Katarina Pietrzak och avsnittet är producerat av Sandra Löv.

Informationspåverkan, desinformation och propaganda är inte längre något som bara sker ”där ute”. Det pågår i våra flöden, i kommentarsfält, i spelmiljöer och i våra egna reaktioner. I ett samhälle präglat av kriser, krig och ständig informationsström räcker det inte att bara rusta oss materiellt. Vi behöver också bygga förmågor inifrån. Möt Elin Spets Ramberg, samordnare och biträdande enhetschef på Myndigheten för psykologiskt försvar, som arbetar på enheten för just förmågeutveckling, där fokus ligger på hur individer, organisationer och samhället i stort kan stärka sin motståndskraft mot otillbörlig informationspåverkan.

Vi pratar om vad en förmåga egentligen är, och varför utbildning och övning inte räcker om vi vill stå stadigt i en komplex och polariserad omvärld. Elin delar med sig av hur psykologiskt försvar handlar om kognition, känslor, tillit och gemensamt ansvar, och varför förmågor som källkritik, omdöme och tillit måste tränas i praktiken, inte bara förstås i teorin.

Ett avsnitt om lärande som beredskap, om förmågan att pausa, tänka och agera tillsammans i en tid där informationspåverkan är en del av vardagen, där vi rör oss mellan individ och organisation, mellan vardagliga beslut och samhällelig beredskap. Vi pratar om hur övningar kan se ut, varför tillit är en avgörande men svårtränad förmåga, och hur vi kan undvika att hamna i vare sig naivitet eller paranoia. Inte minst blickar vi framåt, mot ett kommande valår, och vad det kräver av oss alla. Avsnitt 256 är ett samtal med Elin Spets Ramberg på Myndigheten för psykologiskt försvar, programledare är Katarina Pietrzak.

Han menar att folkbildning och ett bildat folk är det enda slutgiltiga medicinen mot autokratier och att bildning är lärandet som uppstår i mellanrummet av mellanmöten. Han utforskar hur man kan utveckla det mossighets-stämplade och hur man kan locka unga. Möt Per Pettersson, avdelningschef för Studieförbundet Vuxenskolan i Stockholms län, som med en bakgrund som lärare, rektor och skolchef, beskriver hur han hittade hem i folkbildningen. I ett lärande där reflektion, dialog och gemenskap får vara både metod och mening.

Vi pratar om vad folkbildning är i dag, varför den ibland uppfattas som mossig, och vad som krävs för att den ska kännas relevant för fler, särskilt unga. Vi kommer in på bildning som mellanrum, på att “fail forward” behöver en kultur som orkar peppa, och på hur studiecirklar, bibliotek och lokala relationer kan bygga både tillit och beredskap. Vi pratar också om AI som en ny samhällskraft, och om folkbildningens roll när teknikutveckling, polarisering och växande kunskapsglapp sätter demokratin på prov. Hur tar man expertkunskap till fler, utan att göra det till ännu en kurs, och hur får man fler att kliva ombord i omställningen?

Avsnitt 255 av Livslångt gästas av Per Pettersson från Studieförbundet Vuxenskolan och programledare är som alltid Katarina Pietrzak. I avsnittet hör du även röster som Jessica, Rojin och Desiré som intervjuades av Chelsea Muco från förbundets ungdomsverksamhet Freezone Haninge. Även Sofia Malone, barn och ungdomsbibliotekarie i Österåker medverkar.

I Livslångt pratar vi ofta om lärande i vår egen vardag, våra organisationer och våra system. Men mer sällan om lärande i sammanhang där förutsättningarna ser helt annorlunda ut, där utbildning och kunskap byggs i miljöer som ofta kan präglas av ojämlikhet, konflikter, klimatpåverkan och brist på resurser, och där människor ändå organiserar framtidstro och riktning. Vad händer med lärandet då, och vad kan vi i Sverige förstå bättre om vi faktiskt lyfter blicken?

Möt Louise Lindfors, generalsekreterare för Afrikagrupperna, med en bakgrund som spänner över civilsamhälle, jämställdhetsarbete och kultur, och med lång erfarenhet av rättighetsbaserat arbete i södra Afrika. Vi pratar om vad det innebär att vara en lärande organisation i praktiken, om att aldrig bli “färdig”, och om hur lärande ibland är den enda metoden som faktiskt fungerar när verkligheten hela tiden förändras. Hör om när utbildning blir en livlina i kontexter där rörlighet och valfrihet saknas (som i flyktingläger), och om hur lokala initiativ kan skapa oväntade former av community-baserat lärande, gemenskap och hälsa.

Livslångts 254:e avsnitt är ett samtal om lärandelust, stolthet och tillhörighet, och om vad som händer när människor lär tillsammans, inte som individprojekt utan som ett “vi”. Veckans gäst är Louise Lindfors och programledare Katarina Pietrzak. Sedan avsnittet spelades in har Louise utsetts till ny generalsekreterare för Amref Health Africa Norden, och hon tillträder tjänsten den 1 mars 2026.

Dagen innan nyårsafton sätter vi oss ner för att summera året med Livslångt. Vi pratar om 2025 års efterklang, vad som faktiskt fastnade, vad som skavde, vad som gav oss hopp, och vad som ger oss lite utslag för att det inte är genuint. Om transformations-trådarna som återkom i samtal med gäster och lyssnare, hur ofta det handlar om samma grundfråga, vad som krävs för att människor, organisationer och samhällen ska kunna lära och förändras på riktigt. Vi landar i det som sällan syns i planerna, men som avgör utfallet; att se mönster, lyssna till dem med tillit, sluta tänka linjärt och om modet att stå ut när det blir obekvämt. Vårt nyårsavsnitt är fullt av reflektioner, förhoppningar, lakoniska konstateranden, kejsares olika kläder och allt annat som vardagen under året innebär.

Tack för att du har lyssnat i år, vi tar dig med även in i 2026. I avsnitt 253 hör du programledare Katarina Pietrzak och producent Sandra Löv.

23 december – dan före dopparedan och Livslångt bjuder på del 2 i vår lilla miniserie om dyslexi.
Förra veckan mötte vi Tor som vigt sitt liv åt att hjälpa andra som idag har utmaningar på samma sätt han själv hade som barn. I dagens avsnitt möter vi Helene Öberg som är generalsekreterare på Prinsparets Stiftelse. Hon gästar oss för att i ännu ett avsnitt prata om dyslexi – och om vad som händer när vi låter forskningen få en större plats i både språkbruk och praktik.

I stiftelsens nya forskningsöversikt, framtagen tillsammans med forskare vid Karolinska Institutet, blir det tydligt att alltför många barn riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter helt i onödan. Inte för att de saknar förmåga, utan för att undervisningen och stödet kring dem inte alltid vilar på det vi faktiskt vet fungerar. Ett mer forskningsbaserat synsätt förändrar därför också tonen i samtalet: från att tala om barns brister till att tala om deras förutsättningar. Från att leta efter fel hos individen till att se vad miljö, pedagogik och struktur behöver erbjuda. Programledare är Katarina Pietrzak. När forskning får styra öppnas också dörren för tidigare upptäckt, mer träffsäkra insatser och ett språk som gör det lättare att förstå både utmaningar och möjligheter. Vi får syn på barnens styrkor, inte deras svagheter – och kan möta dem med rätt stöd i rätt tid.

Lyssna på Livslångt avsnitt 252 med Helene Öberg och ta del av en kunskap som kan göra verklig skillnad, i skolan och långt därutöver. Perfekt sällskap för en stilla stund i julstöket. Programledare är Katarina Pietrzak och i avsnittet medverkar även Martina Hedenius som är forskare logopedi vid Uppsala Universitet, samt Matilda och Lo Westerman.