Energimyndigheten presenterade i förra veckan en satsning på solenergiforskning. Sex särskilt lovande projekt får dela på 108 miljoner kronor. Solenergi är ett område där Sverige har potential att både ställa om vår egen energiförsörjning och att exportera kunskap och teknik. För solenergiforskning är vi bra på här i landet. Särskilt intressant är forskningen om solbränslen, där man försöker härma naturen för att utvinna lagringsbar energi.

Några av de utvalda forskargrupperna jobbar med solceller, medan en grupp har som mål att föra solbränslen närmare verklighet. Dit går den största enskilda delen av Energimyndighetens satsning, 34 av de 108 miljonerna. Solbränslen är bränslen som görs med hjälp av solenergi och som sen kan tex. tankas i bilen. Att göra ett solbränsle är att härma naturen. Det är ju så växterna gör. De tar material från naturen och använder solenergi till att forma om dem till bränsle de lever på. Det blir en sorts fotosyntes, fast styrd av människan.

I dagens Vetandets Värld berättar Sara Bargi på Energimyndigheten varför man tror så benhårt på svensk solenergiforskning. Dessutom sänder vi ett ett reportage om solbränsleforskning som frilansjournalisten Kristoffer Gunnartz gjorde för drygt ett år sedan, där han bland annat träffade Stenbjörn Styring, en idag väldigt nöjd professorn i biomimetik vid Uppsala Universitet. I snart två decennier har forskare försökt kopiera fotosyntesen och kanske har deras förhoppningar större chans att bli verklighet med ett rejält tillskott av forskningspengar.

 I reportaget medverkar Stenbjörn Styring - professor i biomimetik, Ann Magnusson - docent i biokemi, Leif Hammarström - professor i kemisk fysik; alla tre på Ångströmslaboratoriet vid Uppsala universitet. I programmet hörs också Eva Marie Aro - professor i molekylär växtbiologi vid Åbo universitet. Och Sven Kullander - ordförande i Kungliga Vetenskapsakademins energiutskott.