Klimatmodeller som ska hjälpa oss förstå vad vi kan räkna med för väder om 50-100 år har funnits i många decennier men utvecklingen har tagit riktig fart först i och med de senaste 10-20 årens fokus på den globala uppvärmningen och sen riktigt stora och kraftfulla datorer tagits i bruk av forskarna.

I Vetandets värld besöks SMHI:s klimatmodelleringsgrupp Rossby Centre där ungefär 25 forskare är verksamma med att ta fram scenarios för framtida klimat och studera effekter av temperaturhöjningar och koldioxidutsläpp. Globala klimatmodeller har funnits sen mer än 50 år medan de regionala klimatmodellerna som ger en mer detaljerad förutsägelse om klimatutvecklingen i t ex Norden och Arktis har en historia på cirka 20 år.

Utvecklingen på klimatmodelleringsområdet idag präglas av att allt fler processer och dimensioner läggs in i modellerna, inte bara rent fysikaliska data som är den meteorologiska grunden utan även kemiska och biologiska data, t ex vegetation på land.  –Hela kolcykeln med hur växthusgaser släpps ut av människan och delvis tas upp av vegetation är också viktig att få in i klimatmodellerna, säger Erik Kjellström, en av Rossby-centrets forskare. Detta är ett arbete som pågår,

Nytt är också att Sverige för första gången varit med och utvecklat en global klimatmodell, en europeiskt utvecklad modell kallad EC Earth. –Nu slipper vi vara beroende av stora institut i andra länder för att få grunddata till att köra våra regionala klimatmodeller, säger Klaus Wyser som varit med och utvecklat EC Earth.

Och ett helt nytt forskningsfält är försök med såkallade klimatprognoser, dvs. en slags långväderprognoser på 1-2, kanske ända upp till 10 år.  –I en framtid kanske vi kan säga hur vintrar och somrar blir de närmaste åren framåt, säger Erik Kjellström. Men det är långt kvar än och vi vet inte ens om det alls går att genomföra.

Reportaget sändes första gången i april 2012