I år är det 50 år sedan den amerikanske fysikern och vetenskapshistorikern Thomas Kuhn gav ut sin bok De vetenskapliga revolutionernas struktur. Kuhns bok revolutionerade synen på hur vetenskap går till och blev skolbildande inom vetenskapshistorien. Men vad säger Kuhns idéer om dagens vetenskap? Vetenskapsradions Ulrika Björkstén har talat med idéhistorikern Christer Nordlund vid Umeå universitet och molekylärbiologen Mathias Uhlén på Sci Life lab i Stockholm.

Kuhn införde begreppet paradigm för att beskriva den ram inom vilken olika vetenskaper bedrivs. Endast undantagsvis sker verkligt nydanande upptäckter inom vetenskapen ansåg Kuhn, sådana upptäckter som kan få oss att se världen på ett helt nytt sätt. Och sådana vetenskapliga revolutioner kallade han paradigmskiften. Ett helt nytt synsätt som tränger ut, eller kompletterar ett gammalt.

Kuhns bok har blivit en av vetenskapshistoriens verkliga klassiker och hans teser gav i sig upphov till  ett paradigmskifte i synen på hur vetenskap bedrivs. Han har format generationer av forskare och idéhistoriker, men hur står sig hans teorier idag? DNA-molekylens struktur fastställdes 1953, och upptäckten nobelprisbelönades 1962, alltså samma år som Thomas Kuhns bok om de vetenskapliga revolutionerna kom ut.

Men om denna vetenskapliga revolution skriver Thomas Kuhn ingenting. Men det är inte lika konstigt som det låter. Kuhns blindhet för vad som pågick just då stämmer väl överens med hans beskrivning av vetenskapliga revolutioner. De är i allmänhet så långsamma att vi inte ser dem när vi är mitt upp i dem.

Men den vetenskapliga revolution som upptäckten av DNA-molekylens struktur satte igång är fortfarande är i rullning. Vid det nya Sci life lab utanför Stockholm är det meningen att biomedicinska kartläggnignar av celler och arvsmassa ska leda till de nya medicinska genombrott som läkemedelsindustrin skriker efter. Det handlar om ett gigantiskt datainsamlande för att få en komplett bild av hur och var i kroppen olika delar av vårt DNA och signalmolekylen uttrycks, och kanske framförallt hur livets byggstenar, proteinerna, sätts ihop till olika organ och funktioner.