Imorgon lördag firas den internationella pi-dagen eftersom datumet, om man skriver det 3.14, är detsamma som denna matematiska konstant. Den anger hur många gånger en cirkels diameter ryms i cirkeln omkrets. Vetandets värld tecknar pi:s historia, träffar skolelever som tävlar i att rabbla pi-decimaler, och tar reda på hur vi skulle reda oss utan pi.

I år är det en extra viktig pi-dag. Det är inte bara de två första decimalerna som stämmer: 3.14. Om man dessutom lägger på årtalet efter så har man två rätta decimaler till: 3.14.15. Och vill man gå vidare i pis oändliga decimalrad, så kan man konstatera att på lördagsmorgonen strax efter klockan 9.26.53 passerar vi precis pi. Talet med sina första decimaler är 3,1415926535.

Och pi-dagen firas också på många håll, med föredrag och tävlingar bland annat. I Vetandets värld passar vi på att bekanta oss närmare med den matematiska konstanten.

– Även tidiga kulturer har hittat pi, berättar Staffan Rodhe som intresserat sig för talets historia genom Arkimedes noggrannare beskrivning av begreppet, via senare sekler sökande efter det rätta pi, fram till dagens tal med en oändlig rad decimaler.

Anders Eriksson, som arbetat med rymdsonden Rosetta som skickats iväg till en komet, konstaterar att pi dyker upp så ofta i en rymdfysiker beräkningar att han inte ens tänker på att det är där.

Sara Woldegiorgios vid matematiska institutionen, Stockholms universitet, bringar reda i var nånstans i övrigt - förutom att skicka sonder till kometer - som pi är oundgängligt.

I programmet medverkar Staffan Rodhe, matematikhistoriker vid Uppsala universitet, Anders Eriksson, forskare från institutet för rymdfysik vid Uppsala universitet och Sara Woldegiorgios, matematiska institutionen vid Stockholms universitet.

Programledare: Camilla Widebeck

Reporter: Tove Nordén

Programmet har gjorts med hjälp av vårt lyssnarnätverk. Vill du också vara med och bidra med tips och idéer? Gå med i nätverket!

Hur firar du pi-dagen? Mejla oss och berätta på [email protected]