En förmögen dynamituppfinnare. En sista vilja som skulle slå världen med häpnad. Det är upptakten till ett långt drama om Alfred Nobels testamente.

Alfred Nobel anses ha börjat fundera på vad som skulle hända med hans allt större tillgångar efter sin bortgång redan år 1888. Då dog hans bror Ludvig, men pressen missuppfattade och skrev att det var dynamitens uppfinnare Alfred Nobel som gått bort. Alfred Nobel fick läsa nekrologer över sig själv och det var inte alla som var smickrande, då Nobels bidrag till vapenteknikens och krigföringens utveckling också lyftes fram.Det testamente som Alfred Nobel skrev under och lät fyra herrar bevittna på Svensk-Norska klubben i Paris den 27 november 1895 skulle slå världen med häpnad när det blev känt i början av 1897, någon månad efter Nobels död.Men testamentet var skrivet av Nobel själv, utan juridiskt bistånd, och ansågs bräckligt formulerat. De personer som Nobel tilldelat rollen som testamentsexekutorer, Ragnar Sohlman och Rudolf Liljeqvist, fick en mycket svår uppgift att genomföra Nobels sista vilja.Bland motståndarna fanns delar av den nobelska släkten, kung Oscar II och inledningsvis även de flesta av de akademier och instanser som Nobel angett skulle utse pristagarna.Det blev ett flera år långt drama men år 1900 kunde Nobelstiftelsen bildas och 1901 utdelades de första Nobelpriserna i Stockholm och Kristiania.I programmet medverkar Hans Johansson, museichef på Nobelmuseet i Karlskoga som utgörs av Björkborns herrgård, Alfred Nobels svenska bostad de sista åren av sitt liv och Ulf Larsson, intendent på Nobelmuseet i Stockholm.Reporter: Mats Carlsson-Lénart [email protected]