Från oktober introduceras helt nya sedlar att handla för. Men frågan är hur mycket kommer vi att använda de nya kontanterna när många alternativa betalningssätt vinner mark.

Vad har Astrid Lindgren, Greta Garbo och Birgit Nilsson gemensamt med Dag Hammarskjöld, Evert Taube och Ingmar Bergman? Jo, dessa nationellt och internationellt kända svenska kulturpersonligheter är det utvalda persongalleriet på våra nya sedlar som stegvis introduceras från oktober.

Riksbankens beräknade nettokostnad för de nya kontanterna är 150 miljoner kronor.

– Men om vi skulle riskera att få ett minskat förtroende för kontanterna för att de skulle förfalskas, då är 150 miljoner inte särskilt mycket. Det är oerhört viktigt för Sverige att ha ett högt förtroende för svenska sedlar, säger Mårten Gomer, sedelteknisk expert på Riksbanken.

– Våra svenska sedlar ska vara i världsklass vad gäller säkerhet, och det tycker vi att vi har uppnått med två nya, oerhört starka säkerhetsdetaljer på högvalörerna, för 100 kronor och uppåt, fortsätter han.

Niklas Arvidsson, docent i industriell dynamik vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, menar att kontanter är en fantastisk uppfinning, men samtidigt har kontanta medel fått konkurrens av andra betalningssätt.

– De situationer och de personer som bara vill använda kontanter minskar väldigt snabbt, säger han.

Bara under de två år som gått sedan han kom med en rapport som pekade mot att Sverige skulle kunna vara kontantlöst inom 20 år, har alternativ till kontanter, exempelvis Swish, ökat mycket kraftigt.

I programmet medverkar också Susanna Grufman, chef för Riksbankens enhet för kontantförsörjning.

Ylva Carlqvist Warnborg [email protected]