Den psykiatriska forskningen har tappat mark. Det hävdar Kungliga vetenskapsakademin, som samlat intryck från psykiatrins företrädare, och lagt fram ett reformförslag. Det är framför allt den patientnära forskningen, som för ut forskningsrön till klinikerna, som fått stryka på foten de senaste decennierna. Jämfört med medicinen får psykiatrin små forskningsanslag, skriver KVA i Reformprogram för svensk psykiatriforskning. En satsning på 90 miljoner per år i elva år behövs för att råda bot på problemen, menar KVA. Tanken är att få unga, forskarutbildade läkare att intressera sig för psykiatrin, specialistläkare ska få extra forskningstid under utbildningen, stipendier ska ges och utländska forskare ska få tjänstgöra som gästprofessorer. Risken med den eftersatta forskningen är att vi får en psykiatrisk behandling som inte alltid är vetenskapligt motiverad, och det påverkar i slutänden patienterna. Men det är oklart om regering och myndigheter kommer att ta bollen från KVA. I programmet deltar Anita Aperia, ordförande i KVA:s psykiatrigrupp, Christina Spjut, överläkare, EWA-mottagningen och Marie Åsberg, professor emerita i psykiatri, Karolinska institutet. Reformprogrammet finns på KVAs hemsida. Programmet presenterades vid en konferens 5.9, se webbtv-sändning