Podd Mogna

"När jag får kritik så försöker jag ta med mig det i mitt liv. Jag tänker, vad kan jag lära mig av det här, och sedan fortsätter jag"

Vi möter Khalid Mohammed som 2016 grundade rörelsen For The People i Vivalla i Örebro. En organisation som riktar sig mot ungdomar och vuxna där målet är att sysselsätta så måna ungdomar som möjligt för att hindra att de hamnar i kriminalitet. 2018 blev han ordföranden för Folkets hus i Vivalla och fick epitetet Vivallas Borgmästare. I dag är han projektledare i XO foundation som är en Wallenberg stiftelse som delar ut stipendier till unga med extra ordinära talanger och som har idéer som de vill förverkliga men saknar de rätta förutsättningarna.

Vi talar om att växa upp i en förort som av polisen kallas särskilt utsatt område. - När man växer upp i ett område som är utsatt så tvingas man att växa upp fort för det innebär att bära ett stort ansvar säger Khalid och beskriver ett område med hög arbetslöshet, låga skolresultat, trångboddhet och en rastlöshet. - Jag kom till slut till en nivå där jag förstod att antingen går det åt helvete för mig eller så skapar jag något som gör att mina småsyskon får det lättare än jag har haft det och få fler valmöjligheter.

Khalid beskriver hur han bygger en rörelse tillsammans med sin bästa vän. Hur han rör sig mellan olika grupper och talar med de unga, mammorna, socialtjänsten, kriminella, polisen och många fler och blir en talesperson. Vi talar om mammornas betydelse. Att de är en nyckelfaktor både i området men också för att Khalid skulle lyckas. - Utan dem hade jag inte varit där jag är i dag, säger han och ler och hans ögon glittrar.

Det har inte varit en lätt resa. - Jag försöker hjälpa, men ibland tappar jag motivationen. Då stänger jag av och drar mig undan, säger Khalid. Men i dag har han hittat en plattform, för att både få vara sårbar och få vila, och det är i kärleken. I hans äktenskap.

Ulrika och Reuben talar om vart papporna tar vägen och Ulrika talar om sin ilska. Ilskan som väcks när Khalid berättar att han inte känner sig accepterad som svensk här i Sverige men när han åker utomlands är han en stolt svensk. - Vem har mage att inte acceptera, undrar Ulrika.

Vi enas om att istället för att säga utsatta områden säger vi kulturberikade områden eller områden med stor potential. Vi konstaterar också att vi behöver fler manliga förebilder och att vi just mött en fantastisk förebild. Vivallas borgmästare.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

”Vi behöver lyssna på varandra och inte demonisera meningsmotståndare. Vara lyhörd och respektfull mot dem som inte tycker lika dant.”

Vi möter Stefan Krakowski som är debattör, författare och psykiatriker som uppmärksammats för sitt skrivande om incel-rörelsen. 

Vi talar om att hur våra könsmönster förändras och att det får konsekvenser i flera led. Stefan som under flera år har studerat gruppen incel-män berättar om dessa mäns utsatthet och svårigheter. Den här gången väljer vi att inte tala om incel-män som begår våldsdåd utan den större gruppen som lever isolerat, i ofrivilligt celibat och med olika grad av självhat och aggressivitet mot samhället, snygga män och mot kvinnor. Har vi svårt att se att både män och kvinnor kan bli strukturellt utsatta? Och i så fall vad får det för konsekvenser?

Stefan berättar om studier som visar att snygga män och kvinnor får ett bättre liv. De tjänar mer och det går bättre i karriären. Vi talar också om kvinnors förändrade förutsättningar i takt med att deras självständighet ökar, kommer det att påverka heterosexuella män och kvinnors kärleksrelationer?

För Stefan har det varit en omtumlande resa att undersöka incel-världen och emellanåt tungt. Han får många mail från dessa män som har det väldigt svårt och ibland berättar om starka självmordstankar. ”Jag har en enorm empati med dessa män som är så bespottade”. 

Det är ett utforskande samtal där vi försöker förstå. Kanske är det så vi kan mogna. 

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Så är det Podd Mogna-söndag igen, gott folk! Äntligen!

Vi möter Mandy Rich, Sveriges första transsexuella rappare och pratar om kön.

Vad är ett kön? Vad är det som bestämmer vilket kön vi är? Kan det faktiska kroppsliga könet stå i konflikt med det mentala könet?

Hur viktigt är det med vilket pronomen vi blir uppfattade som?

-Transexuell är rent formellt en diagnos. Men jag har varit tjej sen jag föddes, säger Mandy Rich lugnt konstaterande. Hon kan minnas att hon redan som 5-åring upplevde sig som flicka men att hennes kropp signalerade något annat. Omgivningen såg inte vem hon egentligen var och Mandy fick leva under falsk flagg i 30 år innan hon kunde berätta öppet vem hon verkligen är.

Mandy, som är uppvuxen i en kristen miljö, tror på en gud som älskar alla reservationslöst och därför kan hon säga:

-Jag hamnade aldrig i fel kropp. Jag hamnade i min kropp. Sen hade jag kunnat önska att den såg lite annorlunda ut men det är ju många andra som kan relatera till.

Mandy menar också att i hennes värld kan en kvinna ha både snippa och snopp vilket gäller för män också.

Ulrika och jag pratar om self comapssion, vikten av att vara snäll mot sig själv, att respektera sina behov och gränser, att försöka vara sin egen bästa vän.

På med lurarna, lyssna, kontemplera och samtala med varandra. För samtalet är en del av utvecklingen, ett motstånd mot tyranniet och ger möjligheten att slippa vara rädd.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Podd Mogna-söndag, gott folk!

Ett avsnitt fullt av frågor och få svar.Helt i linje med vår idé om vår podd. Här är frågorna bränslet till samtalet som ledstjärna.

Vi träffar Philomène Grandin, skådespelerska, programledare, författare och ljudboksinläsare. Med utgångspunkt från hennes självbiografiska bok” Glöm allt men inte mig”samtalar vi om blicken, lyckan och minnet.

Vi pratar om vikten att bli sedd.

Är önskan att bli sedd en del av allas vår livsmotorik? 

• Det är märkligt hur man kan vara så sedd av en människa och samtidigt så icke sedd, säger Philomène eftertänksamt.

Vi samtalar om hur vi formar andras blick till vår självbild. Inte minst våra föräldrars.

Vår självbild, sammanfaller den med hur andra ser på oss? Inte nödvändigtvis. Blicken på oss, går den hand i hand med att inte vilja bli glömd, varken i livet eller i döden?

Vad händer med en dotter när en pappa sakta men säkert lämnar minnet och långsamt seglar in i demensdimman?

Hur förändras blicken på oss själva när tex en pappa lämnar jordelivet?

Många frågor blir det, som alltid. Men det är ett samtal som Ulrika och jag tror berör många. Igenkänningsfaktorn är hög.

Lyssna tillsammans med dina föräldrar, dina syskon, med barnen och fortsätt samtalet om att känna sig sedd eller ej. Prata om önskan att Glöm allt men inte mig.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Leder inre frid till yttre fred? Det talar vi bland annat om med Sarah Dolah som är statsvetare och arbetar som projektledare för Unga fredsbyggare på Fryshuset i Stockholm. Hon har studerat metoden Dialougue for Peaceful change i Nordirland och har tagit metoden till Sverige.

Jag vill bidra till att läka såriga relationer säger Sarah först för att sedan brista ut i skratt och säger att det lät ju väldigt svårt. Men bygga broar vill hon och gör. Det blir ett samtal om att bygga broar från utanförskap till innanförskap. Att bidra till att människor som inte känner att de vill vara med och bidra till vårt samhälle hittar en trygg plats där deras röst blir viktig och där de får verktyg att få bidra.

Det är vi vuxna som skapar förutsättningar för att de unga ska kunna göra säger Sarah med bestämd röst. Och talar om vikten av det empatiska samtalet. Där vi i mötet skapar en större förståelse för varandra. Det är centralt att skapa möten där vi får syn på varandra menar hon och berättar bland annat om de möten hon skapar mellan politiker och de unga.

Det är ett samtal som bygger hopp. Hopp om det finns lösningar för det ökade våldet och utanförskap som vi ser omkring oss. Vi behöver alla vara med och bygga broar och Sarah vet hur man gör.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Så är det sista söndagen i februari och vi kröner den med ett Podd Mogna avsnitt!

Ulrika och jag har sett dokumentären Leva tills jag dör som vi båda blev djupt berörda av. 

Vi bjuder in Monica Lyander, aktivitetscoachen på det äldreboende som dokumentären utspelar sig på,för ett fortsatt samtal om åldrandet. 

Varför åldras vi? Svaren finner vi i evolutionen, vår utveckling mot att bli de vi är i dag. Våra gener är historiskt sett anpassade till att klara tuffa miljöer, men cellerna är inte alls förberedda på att hålla igång så länge som vi lever i dag.

Ur ett filosofiskt perspektiv börjar ju åldrandet så fort vi föds. Ur ett forskningsperspektiv någon gång mellan att vi är 20-30 år. Ett fungerande socialt liv är centralt för hälsan under ålderdomen. Forskarna tittar till exempel på hur dagens äldreomsorg är organiserad och hur gamla människor blir bemötta av ett samhälle där äldre ofta placeras i samma fack. 

Monica Lyander berättat att medvetenheten att komma till ett äldreboende är en process. Vetskapen att det är en ändstation är tydligt närvarande. 

-Du blir liksom inte frisk och kan åka hem, säger Monica 

Men det behöver inte innebära att det är tråkigt. 

Du ska leva tills du dör, säger Monica på klingande Gotländska

Mikael Wiehe skriver i sin text med titeln som dokumentären lånat:

Och tills den da′n jag ger upp andan

Ska jag förbli vid friskt humör

Några kanske hoppas på nåt annat

Men jag tänker leva tills jag dör

Jag tänker leva tills jag dör.

Så in och lyssna! Reflektera med dig själv, med dina nära och kära, om hur du önskar ha det i just ditt åldrande, var du än befinner dig i ålderstrappan. 

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nytt år och ny säsong med Podd Mogna. Ulrika och Reuben ses mitt i ett mellanrum. Reuben är på väg till skåne och ska spela med Tango Delirium och Ulrika ska föreläsa om genus och ledarskap varvat med digitala workshops. Vi talar om civilkurage. Att det är en del av att mogna, att visa civilkurage. Om varför det är så svårt. Om skillnaden mellan den som visar civilkurage och åskådaren. Att det kan vara en del av samhällskontraktet att kunna visa motstånd istället för att gå in i anpassning. Vi lyssnar på Otto Drakenberg, ordföranden för svenska fäktningsförbundet som går upp i talarstolen för att diskutera Saudiarabiens värdskap för kadett- och junior-VM 2024 och får ett enormt motstånd. Varför fick han inget stöd utan endast motstånd i rummet?

Vi ser fram emot nya möten och samtal om att mogna eller inte mogna... Kanske är det vår stora fråga?

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Juldagen är här och årets sista avsnitt av Podd Mogna. Ulrika och Reuben reflekterar över året och varandet. Om julen som både kan vara en plats för kärlek och samtal och samtidigt ett forum för konflikter. 

”Jag har varit så arg under delar av det här året. Jag har somnat arg och vaknat arg. Hela mitt jag har velat gå i strejk. Det får inte vara så här” säger Ulrika och talar om den delvis tunga tid vi lever i. Reuben talar om att välja att ta fram sitt inre leende och hur det hjälper honom att hålla fokus på allt fint som också finns runtomkring oss. Faktiskt hela tiden. Om att acceptera och förhålla sig till det som är och hämta kraft i det vackra för att kunna göra skillnad. 

Gör djuren i djurparkerna uppror? Finns det en mening med att det nu förs en debatt kring att vi sätter djur i bur och betalar för att titta på dem? Hur påverkas vi av att bygga relationer med djur? Skulle det bli förändring om vi alla byggde relationer med djur och naturen? Det är frågor som vi resonerar kring. 

Vi avslutar med att lyfta en framgång och en utmaning från året som gick och vi hoppas på året 2023. Då vänder det! Gott Nytt År kära lyssnare. Tack för att ni är där!

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag samtalar vi med Olga Person, ordförande i Unizon, som arbetat större delen av sitt liv för ett jämställt samhälle fritt från våld. 

Ingen människa vill bli lämnad, menar Olga Persson. Det är en del av problematiken gällande allas vårt kontrollbehov men i synnerhet mäns, hävdar Olga vidare. 

Populärkulturens romantisering av den ihärdige mannen till exempel, menar Olga är ett problem. 

-Ju mer du förföljer en kvinna eller tjej i en film desto mer blir hon till slut kär i dig! Det är ju helt absurt! säger Olga med emfas och menar att detta sänder ut helt fel signaler. 

-Tycker man att något är fel så får man vara med och ändra på det! Sitt inte på läktaren utan ner på plan, säger Olga bestämt, vilket är en inställning hon fått med sig från sin ursprungsfamilj. 

-Jag har alltid varit väldigt tydlig. Men inte alltid så effektiv, säger Olga med ett skratt. 

Alla är vi olika, men det finns strukturer som påverkar oss alla, fortsätter Olga. 

Hon menar att hon aldrig tappar hoppet trots allt. Inte ens när Tove, som var familj, blev mördad av en fd pojkvän. Kampviljan blir bara än större. Kanske har den blivit mer otålig. 

Trots att hon betecknar sig som en free spirit, har hon nyligen gift sig för första gången, vilket hon ser som ett stort steg och commitment. 

Grattis och leve kärleken! säger vi, Ulrika och Reuben. 

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

" Jag hatar, hatar när man delar upp människor i ett vi och dom"

Reuben och Ulrika möter Mona Sahlin, en legendar i politiken och som har drivit många frågor i mänskliga rättigheter i vårt land. Vi talar om bristen på platser att mötas och föra samtal. Samtal där perspektiv möts och bryts. Mona säger att hon önskar att vi alla skulle möta upp skilda åsikter med frågor istället för debatt. Att våga utforska och försöka förstå.

ar

Vi talar även om Monas egen utveckling genom livet och hon säger att det har varit stunder då hon inte tyckt om sig själv. Och hur viktigt det är då att hitta människor att vara med som också har erfarenhet av svåra känslor. Att kunna säga att jag hatar mig själv och få till svar att det gjorde jag igår men det har gått över. Vi talar också om vad kärleken har haft för betydelse för Mona och vad hennes över 40 åriga äktenskap står för. Då kommer vi även in på ämnet om när det värsta händer och vi talar om Johan. Johan som blev ett år och som dog för 35 år sedan men ändå är så levande för Mona. Att döden har gjort henne mindre rädd för att dö men döden mer levande.

Vi talar också om att det finns massor av orättvisor att upptäcka och förändra!

Reuben och Ulrika talar om vikten av nätverk och hur förluster påverkat oss och vår skräck för att förlora någon vi älskar.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.