Den 27 februari 1933 började det brinna i riksdagshuset i Berlin. Få bränder i världshistorien har fått så ödesdigra konsekvenser för så många människor. Den inträffade i ett läge då den politiska situationen i Tyskland var minst sagt spänd.

I de tyska städerna slogs nazistiska råskinn med sina politiska motståndare på vänsterkanten. Den tyska koalitionsregeringen, där Adolf Hitler utnämnts till rikskansler i januari 1933, hade utlyst nyval. Tanken bakom nyvalet var att regeringen skulle få två tredjedelar av rösterna, vilket var vad som krävdes för att Weimarrepublikens grundlag skulle kunna ändras. En fullmaktslag skulle införas som lade all makt i händerna på regeringen och därmed göra riksdagen i princip maktlös.

Hittills hade allt gått lagligt till. Nazisterna hade blivit Tysklands största parti i demokratiska val och Hitlers utnämnande till rikskansler hade skett helt i enlighet med konstitutionen. Endast tre av tolv medlemmar i regeringen var nazister och Tyskland hade således ännu inte förvandlats till en nazistisk diktatur. Det som på allvar öppnade upp för den utvecklingen var riksdagshusbranden.

I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om riksdagshusbranden i Berlin i februari 1933. Hur uppstod branden? Vem var det som låg bakom eldsvådan och hur utnyttjade nazisterna branden för att stärka sin makt?

Efterspelet efter riksdagshusbranden är en skrämmande historia som visar hur snabbt det kan gå att förvandla en demokrati till en diktatur.

Bild: Brandmän bekämpar riksdagsbranden i Berlin den 27 februari 1933. Fotograf okänd. Wikipedia, Public Domain.

Lyssna också på När demokratin gav upp – Tredje rikets uppkomst

Klippare: Emanuel Lehtonen

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.