Snäll, mjuk, lite långsam, men vinner i längden. Så kan man beskriva den nya generation av robotar som utvecklats för att kunna jobba sida vid sida med människan.

Transportroboten Bärtill har just börjat som springschas på Mälarsjukhuset i Eskilstuna och robotarmen Fips jobbar sida vid sida med montören Frank Fanselow på Volkswagens motorfabrik i Salzgitter. Nu börjar en ny generation robotar komma ut på arbetsplatser och de står inte längre bakom säkerhetsgaller. Utmaningen är att få roboten att samsas med människan utan att vara farlig, men samtidigt inte bli så långsam och försiktig att den är ineffektiv.

Nyligen invigdes roboten Bärtill, som egentligen heter RobCab, med pompa och ståt på Mälarsjukhuset och det var faktiskt en unik händelse, eftersom detta är första gången man använder en autonom robot inom vården. Den dyrbara tid som personalen får använda till att hämta och lämna mediciner, blod och prover ska användas till patienterna istället när Bärtill tar över det jobbet. Man instruerar roboten på samma sätt som man beställer en tågresa med datorn och godset hämtas och lämnas i låsbara väggskåp.

Industriroboten Fips är en ganska oansenlig blå arm med två gripklor tillverkad i Danmark. Den monterar glödstift i topplocken på dieselmotorer, ett arbetsmoment som tidigare innebar en mycket obekväm kroppsposition. Det nya är att montören Frank Fanselow jobbar precis bredvid och att FIPS känner av beröring genom tryckkänsliga sensorer. Om den kommer i kontakt med en människa så stannar den.

De kommande åren spås människovänliga robotar bli vanliga inom industrin. Bland annat har EU nu i september dragit igång ett stort forskningsprojekt inom området som ska pågå i fyra år. Ett viktigt argument är att en människa understödd av en robot kan jobba högre upp i åldern om roboten tar över de tyngsta arbetsmomenten.

Det är forskningen på säkerhetsteknik som gjort detta möjligt. Ett exempel är konstgjord hud som robotar kläs i och som känner av beröring. Robotforskaren José Saens på Fraunhofer-institutet i Magdeburg berättar att huden gör att roboten kan arbeta mycket närmare människor än om man använder kameror eller andra sensorer. Man undersöker också hur mycket roboten får knuffas innan det blir blåmärken och hur den ska uppföra sig så att den inte skräms.

Johan Thorstenson [email protected]