Sänt i P1

Är public service en högmodig idé, en relik från en annan tid - eller är det viktigare än någonsin?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I första delen av Omöjligt uppdrag får vi höra om hur radion förändrade allt. Plötsligt kunde röster och musik färdas kors och tvärs över jorden. Det var spännande, men också läskigt. Vad kommer det här innebära egentligen? Domedagsprofeter såg hjärntvätt och politiskt kaos framför sig, medan idealister såg potential för upplysning och världsfred när människor plötsligt kunde höra varann.

I skarven mellan de här två framtidsvisionerna formas en idé om radio i allmänhetens tjänst. Och det är en man som ser till att den blir verklighet: Den allvarsamma skotten John Reith. När han tar över rodret för det nystartade sändningsbolaget BBC är målsättningen tydlig - med ”monopolets råa kraft” ska BBC informera, utbilda och underhålla.

Men funkar det verkligen att ha ett statsägt bolag med monopol som samtidigt ska stå oberoende från staten och politiken, eller är det ett omöjligt uppdrag?

Omöjligt uppdrag är en serie i tre delar om public service födelse, strider och framtid i Europa. Programmet görs av Freddi Ramel tillsammans med Martin Wicklin och Anna Johannessen, Tredje Statsmakten Media AB. Slutmix Johan Hörnqvist.

Nu tar socialsekreterare i Helsingborg hjälp av generativ AI för att både spara tid och göra ett bättre arbete. Samtidigt har Karlshamns kommun valt att stoppa all användning av samma teknik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Genom att använda sig av generativ AI kan 20 tjänstemän i Helsingborg nu underlätta sitt arbete genom att låta den nya tekniken skriva ner samtalet och också göra en sammanställning. Istället kan socialsekreterarna ägna mer tid till själva samtalet.

I Karlshamn har man tills vidare valt att pausa all användning av generativ AI för de kommunanställda.

”Skrivandet har alltid tagit så lång tid så man har alltid varit efter.”
Marie Cederberg har jobbat som socialsekreterare i 20 år, numera sakkunnig inom socialtjänsten i Helsingborgs kommun

”Vi tror att AI kommer att frigöra mycket tid som kan läggas på att utföra det sociala arbetet.” Martina Avasoo-Barte, innovationsledare vid socialförvaltningen i Helsingborg

”Vi vill få koll på rättsläget och informationssäkerheten runt AI för att kunna föra in det på ett arbetsrättsligt sätt. Det finns möjligheter att personuppgifter läcker när man för in de i de här modellerna.”
Martin Blomqvist, IT- och Digitaliseringschef i Karlshamn

”Man ska inte springa för fort utan först ställa sig frågorna: på vilket sätt det här kan innebära effektivitet och vilka kostnader det medför.”
Katarina Hillertz, IT-jurist

”AI har en enorm potential men det finns också många sätt som man kan göra det här dåligt på, något som kan underminera allmänhetens förtroende för den här teknologin.”
Karim Jebari, filosof och forskare vid Institutet för framtidsstudier

”Vissa beslut kan vi överlämna till den digitala tekniken och vissa beslut är det viktigt att människor fortfarande fattar.”
Lupita Svensson, docent i socialt arbete på socialhögskolan vid Lunds universitet

Producent och reporter: Anders Diamant
[email protected]

Den generativa AI:n har gett de kriminella ett nytt verktyg. Din röst kan kapas och lura någon anhörig att skicka pengar, bara ett exempel av många.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Generativ AI har blivit en ny guldgruva för de kriminella.

Hur ska du göra när du inte längre vet vem det är du talar med i telefon, till exempel?

Och hur ska rättsväsendet förhålla sig till teknisk bevisning som till exempel foton och SMS-konversationer när det inte är så självklart att det är äkta?

(programmet sändes första gången hösten 2024)

”Först tror jag inte på SMS:n men när jag hör rösten, då svänger jag totalt! Jag blev så engagerad när jag hörde rösten.”
Ann-Lis Hake, som trodde att det var dottern som ringde men det var det inte.

”Man tjänar normalt inte något på att misstänka andra men jag tror att behovet av att verifiera interaktion med någon kommer att öka jättemycket.”
Lars-Olof Johansson, professor i psykologi vid Göteborgs universitet, som fördjupat sig i varför människor blir lurade.

”Vi har fått in anmälningar om AI-genererade röster men vi har inte kunnat fastslå att det är så, men med tanke på den tekniken som finns är det ju inte otroligt att det skulle kunna vara så.”
Lotta Mauritzson, brottsförebyggare på Polisens nationella bedrägericentrum i Stockholm.

”Vi har nog i Sverige en av världens mest digitaliserade kriminella.”
Charlotta Kronblad, doktor i digital transformation. Forskar om gränslandet mellan juridik och teknologi vid avdelningen för informatik vid Göteborgs Universitet och har arbetat som jurist i flera år.

”Kan man längre lita på den tekniska bevisningen, det som hittills varit fundamentet i bevisprövningen?”
Henrik Olsson Lilja, försvarsadvokat

”Allt har plötsligt ändrats i grunden, nu kan alla göra det här mot alla andra. Den tekniska utvecklingen har demokratiserat det här.”
Stefan Axelsson, professor i digital forensik och cybersäkerhet vid Stockholms universitet

”Om man allt oftare ifrågasätter äkthet då belastar man forensiska laboratorier med fel uppgifter, och det är i slutänden ett hot mot demokratin.”
Lena Klasén, professor i digital forensik vid Linköpings universitet och direktör på nationella operativa avdelningen hos Polismyndigheten.

AI i journalistiken: Så har chatbottarna kommit att förändra journalisternas arbete

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Medier har kommit olika långt i hur mycket de vill använda sig av den generativa AI:n. Olika publicistiska måttstockar har redan lett till en viss variation, från att ett nummer av Nöjesguiden helt gjordes av ChatGPT till en mer återhållen linje för att inte riskera det viktigaste man har: trovärdigheten.

(Programmet sändes första gången under hösten 2024.)

”Det är skönt att ha en AI-kompis som hjälper en lite på traven.”
Elin Wieslander, redaktör på Aftonbladets AI-nav

”Jag har blivit en mycket effektivare journalist än vad jag var tidigare, men jag kommer aldrig att kopiera något rakt av.”
Kalle Kovacs, digital redaktör på Sveriges Radios digitala hubb, P4 Blekinge

”Ironiskt nog blev det här numret av Nöjesguiden som helt gjordes av AI ett av de mest uppmärksammade numrena.”
Frasse Levinsson, chefredaktör för Nöjesguiden

”Gränserna har väl flyttats genom att vi har visat vad som går att göra men också kanske vad som inte går att göra.”
Jonas Källgren, ansvarig utgivare för Nöjesguiden

”Vi ska vara nyfikna, vi ska vara innovativa men samtidigt kritiska och skeptiska mot en del saker.”
Olle Zachrison, chef för AI och nyhetsstrategi på Sveriges Radio

”Förtroendet är det främsta kapitalet som mediebranschen har och därför är man mer försiktig än många andra branscher när man använder sig av AI.”
Jenny Wiik, driver ett forskningsprojekt om journalistik och AI knutet till en innovationsplattform som heter Media och demokrati, vid Lindholmen Science Park i Göteborg

producent och reporter: Anders Diamant
[email protected]

När den generativa AI:n blev tillgänglig för alla kunde vem som helst skriva in en text och få fram en bild på bara någon sekund. Det har nu radikalt förändrat förutsättningarna för illustratörerna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Så förändrar AI verkligheten för illustratörerna och animatörerna.
(Programmet sändes första gången i september 2024.)

Josefine Engström, ordförande Svenska Tecknare: ”AI-plattformarna använder våra verk för att sen producera snarlika verk, det är ju fel, vi konkurreras ut! Bakom varje bild ligger det ju år av utbildning, blod svett och tårar.”

David Sandström global marknadschef på betalningstjänsten Klarna: ”Det här kommer att förändra världen! Vi ska undvika att försöka vara bättre än AI på det en AI är bra på.”

Arvid Tappert, animatör som använder AI: ”Jag ser fram emot att fler animatörer vågar testa. Jag är mittemellan AI-hatarna och AI-älskarna.”

Jonathan Dahl, animatör som inte använder AI: ”Om allt ska gå så snabbt hela tiden så förlorar man glädjen i att skapa saker.”

producent och reporter: Anders Diamant
[email protected]

”Tack mamma, pappa och ChatGPT” - Så förändrar generativ AI elevernas lärande

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lärare och elever har börjat använda sig av så kallade chattbotar, som t ex ChatGPT, både i skolan och privat. Det finns många fördelar men även en del farhågor med den nya tekniken.
Vad får det för konsekvenser för själva lärandet och vad är egentligen bildning för något?

Hör elever, lärare, biträdande rektor, Skolverket och en forskare.

(Repris från augusti 2024)

”Det är väl kanske inte jättebra men jag ska vara ärlig och säga att jag använder mig mycket av den texten som man får av GPT. Många gör det idag.”
Viggo, som nyss tagit studenten.

”Ska du kunna tänka svårare tankar då måste du ha kunskap att bygga de på, annars blir det bara löst tyckande.”
Annelie Stupalo, biträdande rektor vid Kungsholmens västra gymnasium i Stockholm.

”Vi som lärare har utbildat oss i ett system som inte var i närheten av AI, och om skolan ska stå för det här då krävs det rejält med fortbildning. Vad ska skolan lära ut egentligen?”
Anders Dahlin, engelskalärare på Kungsholmens västra gymnasium

”Alla verktyg vi använder, använder vi för att slippa anstränga oss själva. Vi kan komma att bli sämre på att analysera och resonera, något som gör oss mer utlämnade till tekniken.”
Johan Falk, undervisningsråd på Skolverket

”Problemet med den här typen av teknik är att eleverna kanske gör ett fint skolarbete men de har inte lagt ner så lång tid på det och då har de inte lärt sig någonting.”
Erik Winerö forskar vid Göteborgs universitet om hur lärarnas bedömningspraktik påverkas av generativ AI

producent och reporter: Anders Diamant

[email protected]

Kemikalier är oumbärliga, men vi vet för lite om de hundratusentals som används.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hela tiden tillkommer det nya kemikalier, och gång på gång kommer också larm om faror med kemikalier omkring oss.

Nu ser EU över sina kemikalieregler. Det pågår en dragkamp mellan säkrare miljö och en stark industri som slåss för sin konkurrenskraft.

Vi lever i en cocktail av kemikalier - hur kommer det sig?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Om fiskar som blivit alltför sturska efter att ha fått i sig rester av ångestdämpande läkemedel, om reningsverk som nu ska vässas , och om dammet som kan vittna om dolda miljörisker som nedärvs till våra barn.

Med Jack Lantz - om det som en gång kunde ses som en svensk nationalsymbol.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kan KAJ:s framgångar i Melodifestivalen leda till ett uppsving för dragspelet? Programledare Jack Lantz bjuder in experter, världsmästare och en elev för att uppmärksamma - och ta tempen på - ett anrikt instrument.

I programmet medverkar:
Bosse Nyberg - dragspelshistoriker, författare och tidigare musikantikvarie vid Dalarnas museum
Toivo Burlin - fil. dr, universitetslektor, forskare musikvetenskap, Stockholms universitet
Marie Selander - musiker, författare och kompositör
Leo Florin - världsmästare i dragspel
Daria Rimkuté - dragspelare
Magnus Jonsson - dragspelslärare
Ingvar, Lars och Sven Karlsson - dragspelsbutiksinnehavare
Axel Åhman - A:et i gruppen KAJ

Hur ser arbetsvillkoren ut för gigjobbare idag? Och hur vill politikerna komma till rätta med de som problem som finns inom den här sektorn?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I den andra delen av två fortsätter vi att följa upp de programserier om gigekonomin som vi gjorde 2019 och 2022. Vad har hänt sen dess? Och vilka lösningar ser politikerna på problemen inom den här typen av låglönearbete i tjänstesektorn?

Medverkande:
Nina Larsson, jämställdhets- och arbetslivsminister
Ardalan Shekarabi, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Socialdemokraterna
Annamaria Westregård, forskare på Institutionen för handelsrätt, Lunds Universitet.

Reportrar: Oskar Lodin, Anna Frey och Anna Berg.

Programledare: Linda Aktén
Producenter: Anna Iversen och Erik Laquist
Teknik och slutmix: Daniel Högberg