
Sign up to save your podcasts
Or


2015 genomgick Sverige och Europa den största migrationsströmmen sedan andra världskriget. Det har gått ett decennium, hur har Sveriges och EU:s migrationspolitik förändrats?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
I den andra delen av P1-serien Europas nya ansikte gör vi nedslag i de dödliga resorna över Medelhavet, det hav som förknippas med badande semesterfirare men som genom åren blivit till en massgrav för migranter.
Medelhavet är en del av EU:s yttre gräns. Atlanten en annan. Men det finns också landgränser, såväl yttre som inre. EU:s största myndighet Frontex är den organisation som ansvarar för att bevaka EU:s gräns. På ett par decennier har Frontex budget vuxit lavinartat, från 6 miljoner euro till närmare en miljard euro. Vad får vi för pengarna?
Och vad hänger med Schengen när allt fler inre gränskontroller införs?
I del 2 hör vi bland andra Frontex chef för grundläggande rättigheter Jonas Grimheden, Adal som nästan dog när han flydde över Medelhavet till Italien, kustbevakaren Helen Karlsson, EU-parlamentarikerna Tomas Tobé (M) och Charlie Weimers (SD), tidigare EU-parlamentarikern Malin Björk (V) och före detta kommissionären Ylva Johansson (S).
Alice Petrén, som under många år var Sveriges Radios Migratiosnkorrespondent, tar oss genom politiska beslut och gränser, och besöker Sicilien.
Europas nya ansikte gjordes av Alice Petrén, Sally Henriksson och Carl-Johan Ulvenäs, produktionsbolaget Dist, hösten och vintern 2024. Slutmix Fredrik Nilsson.
Ljudklippen är hämtade från Sveriges Radio, Seawatch, The Guardian, CBS, TV4 och SVT.
2015 genomgick Sverige och Europa den största migrationsströmmen sedan andra världskriget. Det har gått decennium, hur har Sveriges och Europas migrationspolitik förändrats?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
I den första delen av P1-serien Europas nya ansikte tas vi tillsammans med Sveriges Radios tidigare migrationskorrespondent Alice Petrén tillbaka till 2015. Ett år tidigare har Moderaternas dåvarande partiledare hållit sitt berömda ”Öppna era hjärtan-tal” på Norrmalmstorg i Stockholm.
Hösten 2015 kommer det flyktingar till Europa från framförallt Syrien och Afghanistan i ett antal ingen hade räknat med, och de flesta söker sig till Sverige och Tyskland.
Vi hör bland andra dåvarande statsminister Stefan Löfven (S), Moderaternas dåvarande partisekreterare Tomas Tobé, Migrationsverkets före detta generaldirektör Mikael Ribbenvik, ”Adnan” som flydde från Syrien till Sverige och Rasmus Carlsson som kastades in i ett intensivt volontärarbete.
Europas nya ansikte gjordes av Alice Petrén, Sally Henriksson och Carl-Johan Ulvenäs, produktionsbolaget Dist, hösten och vintern 2024. Slutmix Fredrik Nilsson.
Ljudklippen är hämtade från Sveriges Radio, Seawatch, The Guardian, CBS, TV4 och SVT.
En damfrisering från 60-talet. Helt i rosa. I skyltfönstret ett korallhalsband. En elegant kvinna med svinrygg viker handdukar därinne. Jobbar hon här? Vilka klipper hon? Och har tiden stått stilla?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
– Vi har funnits här i 56 år. Bland kunderna som varit med från början är det ”naturlig avgång” men några är över hundra och kommer fortfarande. Pigga och käcka, säger Astrid Svensson, hårfrisörska.
Astrid är ensam i salongen numera, men säger ändå ”vi”, av gammal vana. Och salongen ser ut precis som den gjorde när den invigdes, med cocktailparty, 1960.
– Ska man ändra så får man ändra alltihopa, annars liknar det ingenting, därför har vi kvar den här nostalgin, säger Astrid, 80.
Hon har inga planer på att sluta jobba, hon tar en dag i taget, säger hon.
– Titta på Kamprad, han är 90 och jobbar fortfarande!
Programmet gjordes 2016.
Astrid Svensson är nu avliden och salongen finns inte längre kvar.
Programmet är gjort av Lotta Malmstedt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
H.M. Konungens jultal 2024
Kära svenskar, hemma och utomlands, alla i Sverige!
Julen är gemenskap och tradition. En tid för eftertanke och lugn. Kanske är det viktigare nu än på länge. I en värld av konflikter, snabba förändringar, och ovisshet.
När vi känner oro, blir behovet av trygghet större. Men trygghet är ingen självklarhet. Det är något vi måste skapa tillsammans. Genom att hålla ihop, känna stolthet och ta ansvar för Sverige, står vi starka när det blåser hårt.
Det pågår ett krig i vår närhet som dagligen påminner oss om den oroliga tid vi lever i. Våra tankar går även denna jul till Ukraina och dess strävan efter ett fritt land.
Samtidigt har Mellanöstern drabbats av ett enormt mänskligt lidande. Ofattbart många civila har förlorat livet. Låt oss innerligt hoppas att vi snart får se ett slut på krigets fasor.
Kära svenskar,
i mars blev Sverige medlem i Nato. Syftet med försvarsalliansen är att länderna tillsammans ska vara så starka att det avskräcker andra från att angripa oss. Efter 200 år av alliansfrihet är det ett av de största säkerhetspolitiska besluten i svensk historia.
Medlemskapet ger Sverige nya möjligheter att fördjupa samarbetet med andra länder, inte minst i vårt närområde. Det blev tydligt när Drottningen och jag under våren välkomnade Finlands presidentpar och Danmarks kungapar till Sverige på deras första statsbesök. De nordiska länderna har alltid varit viktiga för oss, men banden har vuxit sig starkare nu när hela Norden ingår i Nato.
I slutet av oktober fick Drottningen och jag ta emot nyutgåvan av ”Om krisen eller kriget kommer”, som därefter skickades ut till alla hushåll i Sverige. Har ni inte redan läst den, rekommenderar jag er att göra det!
Skriften lyfter fram vikten av beredskap i en osäker värld. Förbereder vi oss minskar oron och vi känner oss tryggare. Det är ett rättesnöre för mig i många situationer i livet. Till exempel när jag vandrar i fjällen vid ett plötsligt väderomslag. Då gäller det att ha packat ryggsäcken ordentligt!
Kära svenskar,
året har – trots utmaningar i vår omvärld - bjudit på glädjeämnen.
En av höjdpunkterna var i somras när Drottningen och jag hade nöjet att besöka OS i Paris. Strax därefter åkte Prinsessan Estelle med sin mamma och mormor till Paralympics.
Olympiska spelen betyder särskilt mycket för vår familj. Utan OS i München 1972 hade Drottningen och jag kanske aldrig mötts. Sedan dess har vi inte bara delat livet med varandra, vi delar också glädjen – i gott sällskap med våra barn och barnbarn – när vi hejar oss hesa för Sverige.
Under året har jag även haft äran att förläna kungliga ordnar till svenska medborgare, för första gången på 50 år. Ordensväsendet – som återkommit efter bred enighet i riksdagen – belönar framstående insatser för Sverige. Min förhoppning är att mottagarnas gärningar kan tjäna som inspiration för många generationer framöver.
Kära svenskar,
Denna julhelg är det 20 år sedan tsunamin drabbade Sydostasien – en av de största naturkatastroferna i modern tid. För många i vårt land är annandag jul sedan dess förknippad med sorg och saknad. I morgon besöker Drottningen och jag Uppsala domkyrka för att hedra dem som inte kom hem.
Sorgen över dem vi förlorat är något som många av oss delar. Min kära syster, Prinsessan Birgitta, gick nyligen bort. Det gjorde mig personligen påmind om hur viktigt det är att samlas och minnas.
Precis som vi mår bra av att känna att vi är en del av en gemenskap, behöver vi också hopp om en ljusare framtid. Och vi måste tro på framtiden – trots krig, klimatförändringar och krafter som hotar vår trygghet. Vi människor har, gång på gång, mött utmaningar och funnit vägar framåt. Med respekt för varandra, tilltro till forskning och vetenskap, och genom mod att tänka nytt, kan vi skapa en bättre värld.
Jag skulle vilja avsluta med att läsa den första versen i en av våra mest älskade julsånger.
Jul, jul, strålande jul,
glans över vita skogar,
himmelens kronor med gnistrande ljus,
glimmande bågar i alla Guds hus,
psalm, som är sjungen från tid till tid,
eviga längtan till ljus och frid!
Orden minner om ett arv som binder samman dåtid med nutid, och vår önskan att finna ro.
Jag hoppas att de kommande helgerna ger er ett välbehövligt avbrott i vardagen. Och att ni kan hämta kraft och styrka i julens budskap om hopp och glädje.
Tillsammans med min familj önskar jag er alla en riktigt god jul och ett gott nytt år, 2025!
Om Ängersjö och skogsbruket.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
När Yngve Eliasson börjar arbeta i skogen är han 17 år. Då är året 1971 och han får jobb i skogen med att köra barkmaskin. Men det är inte som skogsarbetare han kommer att tillbringa större delen av sitt yrkesliv, utan som snickare.
Yngve är född och uppvuxen i Ängersjö, en by som ligger på gränsen mellan Härjedalen och Hälsingland. Här växer också Göte Pålsson upp. Till skillnad från Yngve ägnar Göte sitt arbetsliv åt skogen, som maskinförare och arbetsledare för ett skogsbolag. I det här programmet får vi också träffa Malte Lindberg, som är 17 år och går i skolan. Men på sin fritid är han i skogen, och arbetar med att registrera arter med stort skyddsbehov i skogar med höga naturvärden.
Det här programmet handlar om skogens värde och vad vi ser när vi tittar på den. Det är en berättelse om de olika arbeten som skogen ger upphov till och hur dessa förändras i takt med att vår syn på skogen gör det.
I programmet hörs ljudklipp från Ekot, Sveriges Radio.
Medverkande i programmet: Yngve Eliasson, Ruth Eliasson, Malte Lindberg och Göte Pålsson.
Reporter: Lisen Däldborg
Producent: Fredrik Pålsson
Ljud och form: Julia Öjbrandt
Om du tyckte om programmet och vill lära dig mer om Ängersjö, svensk skogsindustri och dess historia, tipsar redaktionen om vidare läsning:
”Skogarnas fria söner: maskulinitet och modernitet i norrländskt skogsarbete” Ella Johansson
”Periferins landskap” Ella Johansson
”Skogslandet” Lisa Röstlund
”Nya Norrland” Mats Jonsson
”För barn är autonomi utan tvekan lek. Eftersom det är så många begränsningar i den analoga världen. Då blir den digitala leken en väg där man är friare.”
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Bland forskare och politiker är meningarna delade om varför så många unga mår psykiskt dåligt nu. Om skärmande och sociala medier har en roll är man oense om vad som bör göras åt saken. I del två av serien undersöker vi olika förslag på lösningar. Bland andra hör vi lekforskaren Suzanne Axelsson, som menar att barn är för begränsade i den fysiska världen idag:
”Vill man utesluta eller minska den digitala leken för att man är orolig, då måste man se till att den analoga leken finns på riktigt.”
Bland andra medverkar också: Tara Thiagarajan, Sapien Labs, Ulrik Hoffman, Ungdomsbarometern, Jessica och Magnus Björk, föräldrar, Helena Frielingsdorf, Folkhälsomyndigheten, Marcus Willershausen, liberal politiker, Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete, Roland Paulsen, sociolog.
Skärmad och orolig görs av SMT.
Reporter, Petra Cavini
Producent, Anna Iversen
”Det kom en bil som körde på honom, och det kom en massa blod och allt. Men jag scrollade vidare typ.”
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Majoriteten av svenska barn har idag fått sin första smartphone före 10 års ålder. Många skaffar konton i sociala medier innan de uppnått plattformarnas åldersgräns på 13 år. Nu varnar forskare för att ju tidigare man får en skärm, desto sämre mår man psykiskt. I två program undersöker vi hur det kan påverka samhället i stort.
I den första delen av serien möter vi bland andra Jessica och Magnus Björk. Deras dotter Moa gick bort i suicid, endast 13 år gammal.
”De hade ju retat henne för hennes tänder bland annat. De hade skickat meddelande till henne via både Instagram och TikTok. Där var det då äldre män som utsatt henne på sexuella sätt. Skickat rena rama porrbilder till henne.”
Hit kan du som har självmordstankar eller mår dåligt vända dig:
Vårdguiden 1177, ring telefonnummer 1177 om du behöver hjälp med var du kan söka vård.
Hjälplinjen på telefon 0771 22 00 60
Jourhavande medmänniska 08 702 16 80
Bris - Barnens rätt i samhället för dig under 18 år på telefonnummer 116 111 eller chatt.
Medverkar i serien gör bland andra Tara Thiagarajan, Sapien Labs, Helena Frielingsdorf, Folkhälsomyndigheten, Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete, Roland Paulsen, sociolog.
Skärmad och orolig görs av SMT.
Reporter, Petra Cavini
Producent, Anna Iversen
Lisa Bergström samtalar med Johan Mattias Sommarström, Sveriges Radios internationella korrespondent. Bandet Sunnan bjuder på den nyskrivna jullåten Ghosts of Christmas Past.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Enligt gammal svensk bondesed måste man rimma innan man får smak på gröten. Årets julvärd Lisa Bergström bjuder in några väl valda gäster som bjuder på rim och kryddar med några favoriter ur arkiven.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
P1:s julvärd ringer upp USA-korrespondenten Roger Wilson som berättar om sina julgranskulor och hur det amerikanska kulturkriget numera även finns i granen. Ökensoulbandet Sunnan bjuder på livemusik i studion.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
From the publisher's feed

59 Listeners

9 Listeners

5 Listeners

2 Listeners

146 Listeners

0 Listeners

0 Listeners

2 Listeners

0 Listeners

24 Listeners

0 Listeners

19 Listeners

0 Listeners

17 Listeners

6 Listeners

22 Listeners