Vårdanställda möter inte bara sjuka människor som blir friska, utan också människor som dör. Men många sjuksköterskestudenter känner sig rädda och oförberedda på möten med döden. Det framgår av en delstudie i en ännu pågående enkät- och intervjustudie vid Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet. Sjuksköterskestudenter vid tre olika svenska lärosäten deltar i studien.

Är det några som inte borde skygga för döden är det väl vårdpersonal som sjuksköterskor, kan man tänka och tycka.

Men döden kan väcka rädsla och ångest hos vårdpersonal, precis som hos vem som helst. Och också känslor av hjälplöshet, osäkerhet och otillräcklighet, eftersom vårdpersonalen förväntas vara ett tryggt stöd för såväl den döende patienten som för de anhöriga.

– Jag har ett väldigt stort problem med att tänka på palliativa patienter och på döden. Jag känner mig inte alls förberedd för att jobba med detta i framtiden, och jag tycker det är förkastligt att vi bara fått två veckors utbildning i palliativ vård, säger Josefine Persson, sjuksköterskestudent som nu går sitt sista utbildningsår vid Göteborgs universitet.

Forskarna som arbetar med studien hoppas på en förändring till en enhetlig, cirka fem veckor lång grundutbildning i palliativ vård för alla sjuksköterskestudenter.

– Idag skiljer det mellan två och tio veckors palliativ kurs beroende på lärosäte. Ska man ha ett mänskligt samhälle, måste man prioritera de här svåra frågorna, säger Susann Strang, docent och forskare vid Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet.

I programmet möter du forskaren Susann Strang, de nyutbildade sjuksköterskorna Emeli Arvidsson och Charlotta Berglund och sjuksköterskestudenten Josefine Persson.

Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg/SR