Följ med oss i ett specialavsnitt med Lars från Allkorn, där vi dyker ner i de praktiska aspekterna av att odla egen spannmål under de unika förhållandena i norra Sverige. Om du är nybörjare är det här avsnittet för dig! Vi går igenom allt från att välja rätt sorter till att skörda och bearbeta din gröda, med särskilt fokus på hur man lyckas i norr.

• Fördelar i norr: Upptäck de oväntade fördelarna med att odla i norr, som färre sjukdomar tack vare kalla, snörika vintrar och långa ljusa timmar under sommaren som ökar tillväxten. Lär dig hur dessa fördelar kan bidra till framgångsrika skördar.
• Utmaningar och lösningar: Vi tar itu med utmaningarna med en kort växtsäsong och hur man väljer snabbmognande sorter som är lämpade för det nordliga klimatet. Lär dig om vikten av att anpassa sig till de specifika förhållandena på din plats.
• Sortval: Få praktiska tips om att välja de bästa spannmålssorterna för dina behov, inklusive vete, råg och korn. Förstå skillnaderna mellan naket och täckt spannmål och hur de påverkar bearbetningen. Vi kommer att diskutera fördelarna med lokala och kulturarvssorter och potentialen hos evolutionära blandningar för att anpassa sig till ditt område. Lär dig varför vissa sorter från södra Sverige kanske inte är det bästa valet för norr.
• Starta i liten skala: Lär dig varför det är viktigt att börja smått med testodlingar (t.ex. 10 kvadratmeter) för att utvärdera olika sorter. Upptäck hur du sätter upp dessa små odlingar för att lära dig vad som växer bäst just där du bor.
• Sådd och pollinering: Upptäck de bästa tiderna för sådd på våren och hösten och varför det kan vara knepigt att odla höstsådd spannmål i norr. Förstå de unika pollineringskraven för råg och hur man planterar den effektivt.
• Skörd och bearbetning: Lär dig tips om hur du skördar, torkar och bearbetar din spannmål, inklusive hur du testar fuktnivåer, hur du använder enkla verktyg och varför en enkel stenkvarn är bra för att mala mjöl. Förstå skillnaden mellan fullkorn och raffinerat mjöl. Upptäck hur du använder ett hemmagjort verktyg för att rengöra din spannmål och varför det är fördelaktigt att spara halmen.
• Bortom självförsörjning: Förstå att målet inte bara handlar om att odla din egen spannmål utan om gemenskap och koppling till din mat, med möjlighet att komplettera din egenodlade spannmål med andra lokalt producerade livsmedel.
• Praktiska råd: Du kommer att få höra många praktiska råd, inklusive att du inte behöver en traktor eller en stor maskin för att komma igång, och att enkla verktyg som en lie, en skära eller till och med en sax duger bra.

Lyssna nu för att lära dig hur du framgångsrikt odlar din egen spannmål i norra Sverige, med expertvägledning från Lars, och starta din resa mot lokal och hållbar matproduktion! Det här avsnittet handlar om spannmålsodling, jordbruk i norr, kulturarvsspannmål, självförsörjning och lokala livsmedelssystem.

Bli lilltorpkompis på Patreon.com/lilltorp

Du får påfyllning på karmakontot och du får reda påsaker först! 

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

I det här avsnittet av Småbrukarpodden får du hänga med Tess och Mattias när de diskuterar en rad olika ämnen, från missöden med gårdsutrustning till livsmedelsmärkning och hållbara metoder. Vi börjar med en rolig historia om hur Mattias körde fast med sin snöslungan i djup snö och mjuk mark. Den här händelsen utlöser en diskussion om att lära sig svetsa. Som tur var erbjöd en vänlig lyssnare att låna ut sin svetsutrustning till Mattias. 

Diskussionen övergår sedan till matavfall och kreativa sätt att använda gammalt bröd. Mattias och Tess delar med sig av idéer som att göra ströbröd, krutonger och fattiga riddare. De berättar också om ett projekt där de lagrar hemgjort ströbröd för att se hur länge det håller. Detta leder vidare till en diskussion om problemet med matsvinn i allmänhet och hur man kan undvika det. De pratar om hur de sparar ostkanter i frysen för att använda senare på pizzor och pajer..

Tess och Mattias flyttar sedan fokus till livsmedelsmärkning och vilseledande marknadsföringsmetoder. De lyfter fram vikten av märkningen "Äkta vara", som visar att produkterna är tillverkade utan onödiga tillsatser.. De diskuterar hur vissa produkter, som glass, kan innehålla väldigt få av de ingredienser som de egentligen ska vara gjorda av. De diskuterar också "Matbluff 2024"-utmärkelsen, där produkter som vilseleder konsumenterna uppmärksammas19. De tar upp flera exempel, bland annat ett lokalt glassmärke som inte längre produceras lokalt, en pizzasås som bara är utspädd tomatpuré, och en müsli som innehåller mycket socker, vilket presenteras som "frukt". De berör även ämnet "shrinkflation", där produkter säljs i mindre förpackningar utan motsvarande prissänkning. De konstaterar att många företag använder dessa metoder för att öka vinsten utan hänsyn till konsumenten.

Programledarna berör också termen "grass fed butter", och ifrågasätter logiken i termen eftersom smör inte är en ingrediens som äter gräs. De konstaterar dock att termen syftar på att smöret kommer från kor som äter gräs, vilket anses vara hälsosammare. De noterar också att djurskyddsstandarderna och köttkvaliteten är högre i Sverige än i många andra länder. De betonar vikten av att köpa närproducerade livsmedel när det är möjligt.

Slutligen diskuterar de Scans "Sheep X"-projekt, som syftar till att föda upp får som växer snabbare, har mer kött, mindre ull och kan lamma två gånger per år. De uttrycker sin besvikelse över det här projektet och Tess delar med sig av sin avsikt att bojkotta Scans produkter.

Lyssna nu för att höra Tess och Mattias utforska dessa ämnen och mer!

Faktaruta:

• Ströbröd: Breadcrumbs

• Krutonger: Croutons

• Fattiga Riddare: French toast

• Äkta vara: Genuine product

• Matbluff: Food bluff

• Shrinkflation: Förminskning av en produkts storlek medan priset hålls oförändrat

• Jordfräs: Rototiller

• Belos: En traktormodell

• Sheep X: Ett kontroversiellt projekt av företag

Bli lilltorpkompis på Patreon.com/lilltorp

Du får påfyllning på karmakontot och du får reda påsaker först! 

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

I det här avsnittet av Småbrukarpodden dyker vi, Tess och Mattias, ner i fast fashion-världen och dess påverkan på svenska konsumenter. Vi diskuterar att var fjärde sekund köper en svensk något från Temu eller Shein. Det är en chockerande statistik som belyser hur populära dessa plattformar är. Vi diskuterar också hur svensk detaljhandel har tappat 20 % av sin försäljning under julhandeln, vilket de tillskriver ökningen av dessa billiga online-marknadsplatser.

Vi utforskar varför folk dras till dessa sajter, trots potentiella nackdelar. Det visar sig att Temu och Shein verkar utanför EU:s regelverk genom att utnyttja en lucka där de underlättar import snarare än att sälja direkt, vilket gör det svårt att hålla dem ansvariga för produktsäkerhet. Produkter från dessa sajter innehåller ofta farliga kemikalier, som höga halter av bly i smycken. Det finns också farhågor kring dåliga arbetsförhållanden och miljöförstöring i samband med produktionen av dessa varor. Vi berör även det faktum att när du köper något från dem är du importören och ansvarig för dess säkerhet.

Vi kontrasterar detta med att köpa från svenska återförsäljare som Engelsons, där det finns högre förväntningar på produktsäkerhet och möjligheten att reklamera om något är felaktigt. Vi diskuterar också hur köp lokalt och från svenska företag stödjer den lokala ekonomin. Vi delar även med oss av vår erfarenhet av att köpa kvalitetsprodukter som håller länge.

Vi diskuterar också hur Erikshjälpen har slutat sälja kläder från Kina på grund av förekomsten av giftiga kemikalier. Vi berör också ämnet småskaliga gårdar som omklassificeras till att inte vara miljöfarliga.

Slutligen diskuterar vi ett nytt projekt från Scan som heter Sheep X, som syftar till att avla fram en ny typ av får som växer snabbt, producerar mycket kött, har minimal ull och lammar två gånger per år. Vi diskuterar våra farhågor kring den här typen av djuravel och vad det innebär för bönder och konsumenter. Vi diskuterar även Junselreflexen, en reflex för sparkstötting som tillverkades i den lilla byn Junsele, och hur viktigt det är att gå på vänster sida av vägen när man använder en sådan.

Lyssna nu för att lära dig mer om fast fashion, produktsäkerhet och konsekvenserna av att stödja oetiska företag.

Faktabox:

• Ultrafast Fashion: En affärsmodell som fokuserar på att snabbt producera trendiga kläder till mycket låga priser.

• Insatsvaror: Produkter som används för att förbättra jordbruket, som gödningsmedel.

• SheepX: Ett nytt projekt från Scan som syftar till att avla fram en ny typ av får.

• Junselereflex: En reflex avsedd att monteras på en sparkstötting.

Bli lilltorpkompis på Patreon.com/lilltorp

Du får påfyllning på karmakontot och du får reda påsaker först! 

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Idag delar vi oss av vår upplevelse av ett 48-timmars strömavbrott i det senaste avsnittet av Småbrukarpodden. Vi diskuterar hur en kraftig storm, med vindar som nådde 23 meter per sekund, orsakade avbrottet. Det var inte bara lite blåsigt, det var någonstans mellan hård vind och storm! 

Vi var tvungna att tänka snabbt för att hålla vårt hus varmt. Vi förlitade oss på ett elverk för att driva vår cirkulationspump så att vi kunde använda vår vedeldade panna. Vi såg också till att lagra vatten, men vi lärde oss att vi borde ha lagrat mer.

Erfarenheten lärde oss mycket om att vara förberedd för nödsituationer. Vi upptäckte att våra mobiltelefoner och internet inte fungerade, vilket belyser hur beroende vi är av dessa tekniker. 

Vi hade olika mobilabonnemang i familjen, och det ena fungerade medan det andra inte gjorde det. Vi diskuterar vikten av att ha en reservplan för kommunikation. 

Vi lärde oss också att det är viktigt att regelbundet testa nödutrustning som elverk, eftersom vårt inte fungerade i början. Vi var tacksamma för en vän som lånade oss ett elverk, utan det hade vi haft det kallt. Vi diskuterar också vikten av att ha en inverter så att vi kan koppla till bilbatteriet.

Vi lärde oss också några andra saker, som vikten av att ha extra bränsle till utrustning och att frysar är ganska bra på att hålla maten kall längre än man tror. Vi insåg också att vi behöver mer vattenlagring för djuren och toaletterna. Våra djur behöver vatten, och det finns inget sätt att komma runt det. 

Vi reflekterar över tystnaden och lugnet i ett hus utan el, även om elverket var bullrigt. Men bra belysning är viktigt, särskilt om man gillar att spela spel. Vi pratar också om att ha en fungerande vedspis, vilket skulle underlätta livet under ett strömavbrott. Vi diskuterade också hur modern belysning med många ljuskällor är väldigt annorlunda från att bara ha en enda lampa.

Häng med när vi delar med oss av våra reflektioner kring det 48 timmar långa strömavbrottet. Vi diskuterar vad vi kunde ha gjort bättre och vilka planer vi har inför nästa gång. Lyssna nu för att lära dig hur du förbereder dig för oväntade strömavbrott och hur du håller dig varm.

Faktabox:

•Cirkulationspump: En pump som cirkulerar vatten i ett värmesystem för att fördela värme.

•Inverter: En enhet som omvandlar likström (som ett bilbatteri) till växelström, som kan driva hushållsapparater.

•Självcirkulation: Ett värmesystem som cirkulerar vatten utan pump, med hjälp av gravitation och värme.

Bli lilltorpkompis på Patreon.com/lilltorp

Du får påfyllning på karmakontot och du får reda påsaker först! 

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

I det här avsnittet av Småbrukarpodden får du hänga med när Tess och Mattias diskuterar ett brett spektrum av ämnen, från det praktiska till det lite mer oväntade. Vi börjar med att reda ut ett ganska knivigt ämne, nämligen hur man bäst skottar snö mot husgrunden för att isolera och spara energi. Det visar sig vara mer komplext än man kan tro, och vi reder ut när det är en bra idé och när det kan leda till problem som mögel.

Vi hade också ett supertrevligt besök av Lars från Allkorn, och vi pratar en hel del om spannmålsodling i liten skala och genetisk mångfald. Det är verkligen inspirerande att höra om hans passion och kunskap. Passion överhuvudtaget är ett tema som vi återkommer till, vi älskar verkligen när folk verkligen brinner för någonting, oavsett vad det är.

Men det är inte bara solsken och glada miner. Vi dyker också ner i den mörkare sidan av sociala medier och diskuterar troll och haters på Facebook och TikTok.

Mattias berättar om sina erfarenheter av arga kommentarer i sina inlägg och vi pratar om hur man kan hantera den här typen av negativa interaktioner på ett konstruktivt sätt. Vi diskuterar hur man ska förhålla sig till hatiska kommentarer och om det finns tillfällen då man borde moderera sina kommentarsfält.

Det är ett ganska komplext ämne, och vi delar med oss av våra egna erfarenheter och tankar. Vi diskuterar också hur man kan vända negativa interaktioner till något positivt. Dessutom tar vi upp det här med att många av kommentarerna är irrelevanta och att folk ofta kommenterar saker som inte är relevanta för själva inlägget.

Senare kommer vi in på ett helt annat spår och pratar om den subnivala nivån, det vill säga utrymmet under snön där djur som sorkar, möss och snö-vesslor trivs och lever sitt liv. Vi diskuterar hur den isolerande effekten av snön skapar ett mikroklimat där dessa djur kan frodas, vilket är ganska fascinerande. Det blir en hel del prat om djurlivet i snön.

Oavsett om du är intresserad av snöskottning, spannmål, sociala medier eller djurliv under snön, så har det här avsnittet något för dig. Lyssna nu för att lära dig mer om allt detta och mycket mer!

Faktaruta:

● Subnival nivå: Utrymmet mellan snötäcket och marken, där temperaturen är relativt stabil och skyddad från väder och vind.

● Interaktioner: Engagemang från användare på sociala medier, som kommentarer, gillamarkeringar, delningar och sparanden.

● Mögel: En typ av svamp som kan växa i fuktiga miljöer och orsaka skador på byggnader och hälsoproblem.

● Passion: En stark känsla för något eller någon, som kan yttra sig i ett stort intresse eller engagemang.

● Isolera: Att täta eller skydda något så att värme eller kyla inte tränger igenom, här: att snö isolerar husgrunden.

Bli lilltorpkompis på Patreon.com/lilltorp

Du får påfyllning på karmakontot och du får reda påsaker först! 

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Bli Lilltorpkompis. Vill du inte det så kan du ju dela detta avsnittet i dina sociala medier så dina kompisarfår möjlighet att bli det!

Vi pratar om vikten av att bli Lilltorpkompis och hur det bidrar till att bevara utrotningshotade lantraser. Samtalet kretsar kring varför det är så viktigt att hålla gamla raser vid liv och hur dessa djur bidrar till biologisk mångfald. Podden lyfter fram lappgetter, lindrögris och ölandsgäss som exempel på raser som hålls vid liv tack vare hängivna entusiaster.

Vikten av att bevara gamla raser: Vi pratar om de historiska banden till dessa djur, som till exempel hur lappgetter användes i renskötseln. Podden betonar också att dessa raser är viktiga för att upprätthålla genetisk mångfald och skydda ett viktigt kulturarv.

Småskalig djurhållning: Som Lilltorpkompis får du information om hur gården bedriver sin verksamhet i liten skala med en mångfald av djur, till skillnad från större gårdar som fokuserar på ett fåtal djurslag. Detta småskaliga tillvägagångssätt innebär att djuren i första hand hålls för bevarande snarare än för att generera inkomst.

Vad innebär det att vara en Lilltorpkompis? Genom att bli en "Lilltorpkompis" stödjer du djurens välbefinnande och överlevnad genom en månadsprenumeration. Pengarna går bland annat till djurens mat, vård och andra behov. Det finns tre medlemsnivåer att välja mellan.

Mer än bara en donation: Förutom att stödja ett viktigt ändamål får Lilltorpkompisarna ett diplom, en månatlig sammanfattning av gårdens händelser och en inbjudan till en skördefest 2025. Medlemskapet ger även en inblick i de praktiska aspekterna av djurhållning.

Vikten av att bidra: Vi vill betona att det bara är lämpligt att bli en "Lilltorpkompis" om du har pengar över; det är inget krav för dem som inte har det. Vi  lyfter också fram vikten av att dela information, lyssna på podden och sprida medvetenhet.

Etiska överväganden: Djur ibland måste slaktas. För oss är det viktigt att visa respekt genom att ta tillvara på hela djuret.

Sammanfattningsvis uppmuntrar vi dig att lära dig mer om hur du kan stödja bevarandet av gamla svenska raser och få en djupare förståelse för småskalig djurhållning. För oss ärdet viktigt att upprätthålla biologisk mångfald och stödja lokala initiativ.

Bli lilltorpkompis på Patreon.com/lilltorp

Du får påfyllning på karmakontot och du får reda påsaker först! 

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

I det här avsnittet får vi sällskap av Lars från Allkorn, en passionerad spannmålsentusiast, för att utforska den fascinerande världen av spannmålsodling, med fokus på gamla sorter och hållbara metoder. 
Om du är nyfiken på småskaligt jordbruk är det här avsnittet för dig! Lars delar med sig av sin expertkunskap om allt från fröval till skörd, och betonar vikten av biologisk mångfald och lokal anpassning.

• En djupdykning i spannmålsmångfald: Upptäck varför genetisk mångfald i spannmål är viktig och hur den påverkar smak, näring och motståndskraft mot sjukdomar. Lär dig om betydelsen av att bevara gamla spannmålssorter och hur de kan erbjuda unika fördelar.
• Utmaningen med modernt jordbruk: Vi diskuterar nackdelarna med modernt monokulturjordbruk, inklusive förlusten av genetisk mångfald och det ökade behovet av bekämpningsmedel och gödningsmedel. Lär dig om vikten av att förstå den genetiska sammansättningen hos dina grödor.
• Genbanker och deras begränsningar: Lars förklarar syftet med genbanker och varför de är avgörande för att bevara genetiskt material. Han lyfter dock också fram begränsningarna med genbanker och betonar att frön måste odlas under verkliga förhållanden för att anpassa sig till förändrade klimat och lokala miljöer. Han betonar att för att upprätthålla en levande genetisk mångfald måste dessa frön odlas på riktiga fält.
• Anpassning till din lokala miljö: Upptäck hur olika sorter reagerar på olika klimatförhållanden, som till exempel de långa dagsljustimmarna i norr. Lär dig varför det är viktigt att experimentera med olika sorter för att se vad som fungerar bäst för just din plats. Förstå hur gamla sorter kan hjälpa grödor att bli mer motståndskraftiga under olika väderförhållanden.
• Praktiska råd för småskaliga jordbrukare: Lär dig om Lars egna odlingsmetoder, från att använda en gammal såmaskin till att använda en skördetröska. Upptäck varför tidpunkten för skörden är avgörande för spannmålskvaliteten och hur du testar ditt spannmål för bästa resultat. Du får också höra om vikten av att torka dina spannmål för att förhindra mögel och sjukdomar.
• Vikten av smak och användning: Lars betonar att det ultimata testet av ett spannmål är dess smak och dess lämplighet för olika användningsområden. Lär dig varför det är viktigt att förstå egenskaperna hos olika spannmål för att få ut det mesta av din skörd.
• Rågens unikhet: Upptäck varför råg är unik bland spannmål, på grund av sin korspollinerande natur. Lär dig hur denna egenskap gör att den snabbt kan anpassa sig till olika lokala miljöer och skapa vad som kan kallas en "lokal lantras".
• Från fält till bord: Lär dig varför många större gårdar och producenter kanske aldrig smakar sin egen produkt. Förstå sambandet mellan småskaligt jordbruk och en direkt koppling till din mat.

Lyssna nu för att ge dig ut på en resa in i spannmålsodlingens värld och upptäck vikten av att bevara gamla sorter och främja biologisk mångfald i våra livsmedelssystem! Det här avsnittet handlar om hållbart jordbruk, spannmålsmångfald, fröbesparing, lokal matproduktion och utmaningarna med modernt jordbruk.

Bli lilltorpkompis på Patreon.com/lilltorp

Du får påfyllning på karmakontot och du får reda påsaker först! 

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Vi har gristema så här på årets sista dag. Varför? Ju GrisMorsan Sally dog knall och fall dagen innan julafton. Ett sätt att hedra henne är att prata svinmycket om grisar i dagens avsnitt.

Mattias meckar Belos
Diesel i bensintanken och oxid på startreläet. Nya erfarenheter!

Vallgrisar
Historikern Lars J Larsson refererar i Kronobergsboken 1991 följande uppteckning rörande vallgrishållning i Vissefjärda socken. Sagesman var en G.A. Hartman, född 1888.

”Hemma på min föräldragård hade vi som fårvaktare en gris. Denna släpptes in till fåren i kätten på vintern – det var således en pattagris, alltså född på hösten. Han fick under vintern bekanta sig med fåren, och när betesgången började på våren, fick han luffa med till hagen och vara där tills fåren hämtades hem på kvällen"

Från Nordisk familjebok, 1917
Skogssvinet, husdjurssk., kallades den äldsta svenska inhemska tama svinras, som var talrik på 1840-talet, men nu är ytterst sällsynt. Den anses härstamma från europeiska vildsvinet och hade en- ligt Lilljeborgs fauna tämligen höga ben, hoptryckt och hög kropp, uppåtböjd rygg, stupande kors. stort och spetsigt hufvud, uppstående och tämligen små öron, riklig borstbeklädnad och randiga ungar.

Att vallgrisar ofta föredrogs framför vallhundar berodde på deras oräddhet och styrka. Några moderna grisar rörde det sig inte om. De småländska skogssvinen var nära släkt med vildsvinet.
Dessa grisar var, skriver Lars J Larsson, ”högbenta, arga, långtrynade skogssvin med sjutums borst på ryggen. Sådana svin kunde vara livsfarliga, och landskapslagarna innehåller många bestämmelser om böter för vårdslösa svinägare

Dessa skogssvinsgaltar verkar ha haft en naturlig fallenhet för att bekämpa varg. Från denna tid finns också berättelser om strider mellan vallgrisar och vargar, där de senare dragit det kortaste strået. I Almundsryd blev till exempel en angripande varg dödad av en vallgalt omkring år 1850. Från Göteryd berättas om en vallgalt som hade ovanan att ibland smyga iväg till ett närbeläget brännvinsbryggeri, där den sörplade i sig av den sprithaltiga dranken. På hemvägen råkade den vid ett tillfälle i slagsmål med en varg. Striden slutade oavgjort. Vargen blev visserligen bortkörd och illa tilltygad – men klarade sig undan med livet. ”Utgången kanske hade blivit en annan om vallgrisen varit fullt nykter”

Hushållsgrisen
Grisen var viktig på småbruket förr, en betydelsefull pusselbit i det klimatsmarta småbruket.
Varför äter vi gris i Sverige

ETT GRISSPÖKE I JULETID - GLOSON
Enligt folktron var farliga väsen i rörelse under julen. Ett av dem var gloson, en mordisk spöksugga med lysande ögon. Under julen lurade hon när människorna var på väg till eller hem från julottan, gick årsgång eller bara hade ett ärende ut i den mörka vinternatten. Hon kunde klyva människor mitt itu eller slita sönder dem med sina sylvassa tänder.

Gloson var ett väsen man främst riskerade att stöta på kring jul och nyår och stötte man på henne var risken att bli dödad stor. Men

Bli lilltorpkompis på Patreon.com/lilltorp

Du får påfyllning på karmakontot och du får reda påsaker först! 

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Björnatorpet levererar som vanligt! Tack för julkortet.

Barrträd har i nordisk folklore använts året om för att skydda mot övernaturliga makter. Som t.ex. hackat enris eller granris som ströddes på vägen utanför gården inför begravningar så inte den döde skulle återvända som gengångare. Att ha granris till dörrmatta är ett spår av det. Torka av skorna i granriset och inte få med sig oknyttet in. Kanske användes det som skydd även inomhus under denna mörka tid (i mörkret fanns ju oknyttet).
Läs mer här

Jätten Stalo
Under julen skulle helst allt arbete vila och det skulle finnas så mycket ved att det räckte över julhelgen. Veden skulle vara noggrant staplad utan att något vedträ stack ut. Det gjorde samerna för att Stalo – en grym och girig jätte i samiska sägner – inte skulle fastna i vedtraven med sin rajd, ett koppel av råttor. 

På julafton samlades familjen runt elden och njöt av mat och dryck. Barnen skulle hålla sig tysta och snälla för att inte locka till sig Stalo. En stor kittel med vatten ställdes fram för honom att dricka ur. Om han inte hittade något vatten kunde han bli farlig och suga ut människors hjärnor
Läs mer här

Hur firar vi jul? Mer fokus på att umgås och äta smart, mindre på frosseri och att vräka ur sig presenter

Solstånd och dagjämning, vad är skillnaden?
Dagjämning hänvisar till en dag med samma varaktighet av dag och natt. Vi har två dagjämningar på ett år som är:

Vårdagjämningen den 21 mars
Höstdagjämning den 23 september

Å andra sidan hänvisar solståndet till en dag med antingen den längsta dagen eller den kortaste. De två solstånden på ett år är:

Vintersolståndet den 22 december
Sommarsolståndet den 21 juni

Varför blir ärtorna så hårda?
https://www.radron.se/fraga-oss/varfor-ar-artorna-sa-harda/

Torkade tranbär, varför så lång innehållsförteckning?
https://www.meds.se/sellton-torkade-tranbar-500-g

Förändra "spill" så vi kan använda det. Kli blir det när vi framställer vitt mjöl. Är kliet kvar i mjölet är det fullkornsmjöl. Det mesta av näring, vitaminer och mineraler sitter i skalet, dvs kliet. De flesta föredrar vitt och fluffigt bröd (dvs inte bakat på fullkornsmjöl).
Nu testar en doktorand påSLU att förändra en fiber i kliet som gör att vi uppfattar det som "vitt och fluffigt". Är det ultraprocessat då?
https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/12/vetekli/

Bli lilltorpkompis på Patreon.com/lilltorp

Du får påfyllning på karmakontot och du får reda påsaker först! 

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Blir Björken giftig på vintern?
Det är ett märkligt och feltolkat påstående från olika sanningar hopmixat med folktro.

Korta svaret, nej det är den inte.

Björken innehåller björksocker (som kan omvandlas till xylitol med rätt process) vilket även finns i knopparna.
Detta kan jäsa i kaniners mage och leda till trumsjuka, diarre och magont.

Därför avråds björkris till kaniner. Eller att de yttersta 5-20 cm klipps av och kasseras

Dosen är giftet. En kanin väger några få kilo. Getterna väger betydligt mycket mer vilket gör att de behöver stora mängder ris, om de skulle reagera på björksockret på samma sätt som kaninerna. Vilket de inte gör eftersom de har helt olika matspjälkningssystem. Björk är inte farligt för idisslare.

Björksocker (konsumeras ofta som xylitol) kan leda till gaser och diarre hos människor. Björksocker är tyvärr giftigt för hundar då de inte har möjlighet att bryta ner substansen. Konsumption av xylitol orsakar hundens blodsocker att sjunka dramatiskt vilket kan leda till hypoglykemisk koma för hunden. 

Att björk är giftigt på vintern är gammal skröna. Enligt folktro så sätter björken gift i "knopparna" för att haren och småfåglar inte skall äta av dem.
Att haren skulle klättra i träd är skrattretande - hur kommer den annars åt "knopparna" längst ut på grenarna?

SVA har inte björk listad som en giftig växt https://www.sva.se/amnesomraden/giftiga-vaxter-a-o/

Björkstekeln är däremot farlig på riktigt och orsakar ofta dödsfall, innan vintern. Detta kan ligga bakom påståendet om björkknopparnas giftighet på vintern https://www.landlantbruk.se/bjorkstekel-farlig-for-betesdjur

Tess jakt på vantar som håller värmen
De skall hålla för gårdsarbete, vara vind och vattentäta samt hålla henne varm i vinterkyla. Vad tipsar du henne om för handskar?

Outdoor har "testat" några olika värmevantar. Finn fem fel!

Meåfors getbössa
https://www.facebook.com/Meaforsgetgard/videos/895841892636086/

Äkta vara 10 år
https://www.aktavara.org/194702/alla-finalister-till-arets-matbluff

Aska som halkbekämpning
Det fungerar utmärkt som halkbekämpning. Det blir inte till lut. Det skitar inte. Det förändrar inte pH i jorden. Det skitar verkligen inte.

Bli lilltorpkompis på Patreon.com/lilltorp

Du får påfyllning på karmakontot och du får reda påsaker först! 

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis!
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.

Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.

Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)