Ett mer anpassat skogsbruk hade mildrat effekterna av den stora stormfällningen som drabbade skogsägarna i sydvästra Sverige när stormen Gudrun slog till i januari 2005.

Natten mellan den 8 och 9 januari 2005 fällde Gudrun lika mycket skog som skogsindustrin förbrukar under ett helt ett år.

Bara några veckor före stormen varnade skogsentreprenörerna Anders Eriksson och Johannes Eriksson för att gallringar med stora maskiner gör skogen alltför känslig för hård vind.

– Man sköter och gallrar skogen som om det aldrig kunde blåsa i en skog.

Tio år efter stormen Gudrun har vi stämt träff med bröderna Eriksson och de berättar att vägnätet i gallringsskogen som skapas för att gallringsmaskinerna ska kunna köra mellan träden ökar risken för stormfällning.

– Det här problemet är lika stort idag som före Gudrunstormen.

I programmet hör vi också skogsforskaren Martin Ahlström som menar att skogsbruket före Gudrun inte gjort sin hemläxa när det gäller stormanpassat skogsbruk.

– Man kan väl säga att risken att det skulle blåsa ner inte var med i bruket av skogen. Man hade en inriktning mot att producera mycket virke.

I programmet medverkar skogsentreprenörerna Anders Eriksson och Johannes Eriksson, skogsforskarna Urban Nilsson och Martin Ahlström från SLU samt Leif Olofsson, före detta vd på Sydved.

Reporter: Tomas Lindberg [email protected]