Varför behövs psykiatriska diagnoser? Varför omprövas de då och då av forskningen? De är några frågor till en veteran inom svenska psykiatriforskning: Marie Åsberg, professor emerita vid Karolinska, som varit med om att skapa svenska diagnoshistoria genom sina studier sk utbrändhet(utmattningssyndrom).

Marie Åsberg berättar i ett samtal om de psykiatriska diagnosernas betydelse för vården och för forskningen, och ger en kort resumé över diagnosernas mer än 100 åriga historia. Att diagnoserna med tiden förändras beror av att forskningen levererar nya rön, och av att läkemedel som tas fram, ibland visar sig tillämpliga på flera sjukdomstillstånd.

Forskningen är långt ifrån fullständiga förklaringar av de psykiska besvären (inga blodprover kan t.ex. påvisa sjukdom), enligt Marie Åsberg, men att diagnoserna är ett sätt att bestämma systematiska kriterier för olika sjukdomstillstånd, som behandlare, forskare och inte minst patienter kan ha nytta av.

I vår (i maj) väntas publicering ske av den femte, omarbetade versionen av diagnosbibeln DSM 5, utgiven av amerikanska psykiaterförbundet (APA). I Europa fínns ett parallellt diagnossystem, ICD, vilket i stort följer DSM-systemet. Vetandets värld sänder därför en serie program om psykiatriska diagnoser. Tidigare program:

18 mars: Nätet som terapirum http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/166904?programid=412

27 mars: Psykiatrisk diagnos en biljett till hjälp http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/171609?programid=412