Nu ska det supertunna materialet grafen börja massproduceras. Det är ett forskarlag från Linköpings universitet som är först i Sverige och Europa med att tillverka det nobelprisbelönta kolmaterialet i större skala. Det finns ett stort behov bland forskare och industrin runt om i världen av färdigt grafen som kan man kan använda i det fortsatta utvecklingsarbetet. Grafen antas bli en utmanare av kisel i elektronikprodukter.

Grafen består av ett enda lager av kolatomer, som hänger ihop, som i ett supertunt hönsnät, och därför osynligt. Samtidigt är det starkt som stål och leder ström bättre än kisel, och är därför mycket lovande för framtiden. Forskare och industri behöver därför materialet för att experimentera med. Men grafen är svårt att göra och måste tillverkas i fysiklabb.

Forskarlaget vid Linköpings universitet har tagit fram en kemisk process där man upphettar en förening av kisel och kol, kiselkarbid. Efter behandling blir det tunna kollagret, grafen, kvar på ytan av en bricka, påminnande om en liten cd-skiva, en process som nu är så pass stabil att man kan tala om en slags masstillverkning i det lilla linköpingslabbet.

Att den stora elektronikindustrin på en gång skulle ändra sin tillverkning, idag baserad på kisel, är nog inte realistiskt, men det finns andra tillämpningar där tidigare kan se grafen i praktiken, som att upptäcka gaser, till exempel brandrökssensorer, berättar Mikael Syväjärvi, docent i fysik vid Linköpings Universitet.

I programmet hörs elektronmusik av Pär Johansson.