Forskning blir allt mer en internationell angelägenhet och den globala forskningskartan håller på att ritas om. Men svenska forskares utlandssamarbeten hänger inte med. Det visar en ny rapport från Vinnova. De samarbeten som finns är i stor utsträckning koncentrerade till Europa, medan viktiga nya forskningsländer som Sydkorea och Singapore fortfarande utelämnas. I Vetandets Värld tittar vi på rapporten Sweden's global connectedness in research - An analysis of international co-authorship

Det blir allt viktigare för forskare att befinna sig nära kunskapsutvecklingen, konstaterar Lennart Stenberg på Vinnova. Det räcker inte att läsa andras publikationer, utan man måste också ha direktkontakt, menar han.

Kina är den klarast lysande stjärnan på den nya forskningshimlen, och här finns också en del svenska samarbeten. Men det hänger mycket på enskilda lärosäten att sådana kommit till stånd, och vad gäller andra länder som blir allt viktigare inom forskningen är samarbetena färre.  – Studenter i de asiatiska länderna söker sig ofta till USA eller Kanada, inte särskilt ofta till Sverige. Och svenska forskare har ont om ekonomiska incitament för att söka sig till dessa länder, säger Lennart Stenberg.

Om Sverige lyckas skapa en forskningsmiljö med en strid ström av internationella forskare, gör det vårt land intressantare för de bästa förmågorna att söka sig till. Och även om samarbeten med tiden kan utvecklas av sig själva, anser Lennart Stenberg att såväl forskare som universitet, finansiärer och politiska ledare nu bör skynda på den processen.  – Man kanske måste agera lite mer proaktivt, inte bara vänta på de naturliga processerna. Vi har kanske inte tid att vänta så länge.

Vinnova-rapporten är framtagen inom Ingenjörsvetenskapsakademins projekt Agenda för forskning och har titeln Sweden's global connectedness in research - An analysis of international co-authorship.