Nästan dagligen ser vi i tv-nyheterna hur polis och militär i oroliga områden runt om i världen attackerar demonstranter och protesterande med tårgas. Demonstranter i Sverige har förskonats från tårgasattacker eftersom svensk polis valt att inte använda tårgas när hotfulla situationer uppstår. Men från den första februari i år har polisen öppnat för en ändring av den policyn. Tårgas ska kunna användas vid extremt hotfulla situationer.

Den ändrade inställningen har mött kritik från bland annat polisernas fackliga företrädare som ser risken av en ökad konfrontation mellan demonstranter och polis. FN-konventioner förbjuder användandet av tårgas i krig, men det är samtidigt tillåtet för polis att använda tårgas för att stävja oroliga situationer.

Rikard Norlin, doktor i organisk kemi vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, i Umeå berättar om uppkomsten av tårgas och vilka effekter den ger på människan. Det finns inga vetenskapliga studier som visar att tårgas kan ge bestående skador för den som utsätts för gasen, som för övrigt inte är en gas utan små kemiska partiklar som sprids och irriterar bland annat andningsvägar och ögon.