Tro och förnuft

Pythian pratar är en humoristisk, existentiell och filosofisk samhällskritik i serieform, skapad av Liv Strömquist.

Strömquist försöker beskriva hur det känns att leva i ett sen-modernt samhälle, och analysera orsakerna till denna erfarenhet. Sen-modernitetens kanske främsta kännetecken, enligt Strömqvist, är önskan att kontrollera och optimera allt mer av tillvaron, och undvika smärta - med hjälp av förnuftet. Men denna strävan riskerar också att döda det liv som vi längtar efter. Som Strömqvist noterar har det blivit lite av en "plikt" att uppfylla det sen-moderna samhällets två främsta budord: "var snygg" och "ha kul". Det finns en paradox i att det blivit en plikt att ha kul, som är att glädjen här blir ett uttryck för ett reglerande över-jag. Det är i slutändan ingen större skillnad mellan förbudet mot att släppa loss och plikten att släppa loss - i bägge fallen är det över-jaget som dikterar beteendet. Boken är en väldigt rolig och väldigt träffande samhällskritik. Tolle lege!

Uppdatering: den första filen av detta avsnitt hade ett fel runt 20 minuter då det blev en dubbel inspelning av Peters röst. Det är åtgärdat i den nya filen. Om du redan laddat in den gamla kan du behöva ladda om avsnittet för att få det nya avsnittet. Ber om ursäkt för detta! Detta avsnitt skulle egentligen ha varit en intervju med Sarah Coakley om hennes föreläsning på Humanistiska teatern i höstas om evolution och naturlig teologi (som vi sände som avsnitt 76 av podden). Men Coakley blev väldigt förkyld och kunde knappt prata den dag vi skulle ha gjort intervjun, så vi fick helt enkelt skjuta upp den. Dagens avsnitt är därför en tillbakablick på året och en diskussion av framförallt två avsnitt:

Dels avsnitt 78 som var ett samtal mellan filosofen och transhumanisten Anders Sandberg och Stefan Lindholm som är lektor i religionsfilosofi vid Johannelunds Teologiska Högskola.

Dels avsnitt avsnitt 75 då vi diskuterade Elisabeth Oldfields bok "Fully alive" som använder de sju dödssynderna i dialog med modern psykologi, som ramverk för att analysera de krafter inom och utom oss själva som hindrar oss från att leva mer hela och fulla liv.

Vi berättar också om vårens avsnitt och tipsar om ett evenemang den 17 februari på Newmaninstitutet i Uppsala med Jonna Bornemark, Eric Schüldt och Mårten Björk med rubriken "Vart tog själen vägen?" Vi nämner i podden även avsnitt 80, avsnitt 53 och avsnitt 10 som alla handlar om den "historiske Jesus".

I detta avsnitt samtalar vi med Ulf Jonsson, professor i religionsfilosofi vid Newmaninstitutet, om de två första kapitlen i hans nya bok i Fundamentalteologi, som behandlar Jesus från Nasaret och vad vi på goda grunder kan påstå om honom. Boken har fyra kapitel: I kapitel ett gör Jonsson en genomgång av den historiska Jesus-forskningen från: 1. Dess födelse med Herrmann Reimarus (1694-1768) i början på 1700-talet, vidare till 2. "The Second Quest" som tog sin början med Ernest Käsemann (1906-1998) och dennes uppgörelse med Rudolf Bultmanns a-historiska Jesustolkning, vidare till 3. "The Third Quest" som började på 1980-talet och som bland annat kännetecknas av en större medvetenhet om Jesu judiskhet, en större öppenhet för mirakelberättelsernas historiska kärna, samt en större tilltro till evangelierna som dokument som i mångt och mycket går tillbaka på historiska händelser. I detta avsnitt diskuterar vi även kapitel 2, som behandlar fem framträdande teman i Jesu liv och förkunnelse: Jesus och Torah Jesus och templet Jesus och Guds rike Jesus och mirakler Jesus och hans självförståelse, och relation till Gud. Vi nämner i detta avsnitt även samtalet med Ulf Jonsson i avsnitt 21 då vi diskuterar det första bandet i Jonssons fundamentalteologi, samt avsnitt 53, där vi diskuterar Dick Harrisons bok Jesus (Historiska media 2021). Vi nämner också Rylands P52, ett papyrus som innehåller ett antal rader ur Johannesevangeliet och som dateras till år 100-175 år e. Kr.

I sin nya bok, det andra bandet i fundamentalteologin Med tanke på tron - En introduktion till fundamnetalteologin: Jesus från Nasaret diskuterar Ulf Jonsson frågan om vad vi på goda historiska grunder kan påstå om Jesus från Nasaret. Boken består av fyra huvudkapitel: i det första kapitlet diskuteras källorna för vår kunskap om Jesus, den historisk-kritiska forskningens historia samt metodologiska och meta-vetenskapliga ställningstaganden med relevans för undersökningen. I det andra kapitlet diskuteras fem huvudteman i Jesu undervisning och gärning:

Jesus och Toran Jesus och Guds rike Jesus och miraklerna Jesus och templet Jesus och hans självförståelse i relation till Messiastematiken och i relation till Gud. Det tredje kapitlet diskuteras Jesu död och uppståndelse. Det fjärde kapitlet handlar om treenighetsteologins framväxt och dess rötter både i den judiska tankevärlden och i Nya testamentet. (Notera: tyvärr är inspelningsfilen skadad vid tre-fyra tillfällen. Det blir då tyst i några sekunder och sedan fortsätter föredraget. Ber om överseende med detta!)

Den 11 november hölls ett samtal på Katedralakademin i Uppsala mellan transhumanisten och filosofen Anders Sandberg (forskare vid Oxford University) och religionsfilosofen och teologen Stefan Lindholm (lektor i religionsfilosofi vid Johannelunds Teologiska Högskola). Rubriken för samtalet var "Är frälsningen nära: om transhumanism och AI" och det blev ett mycket trevligt och bra samtal, som vi därför är glada att kunna sända i podden.

Penny Spikins är Professor of the Archeology of Human Origins på University of York och författare till boken How Compassion Made us Human som vi diskuterar i dagens avsnitt.

Spikins företräder i denna bok tanken att det som kännetecknar människans evolutionära framgång och hennes biologiska niche är samarbete och empati.

"Guds ära är den fullt levande människan" sa kyrkofadern Irenaeus (130-202). Tanken är att människan förhärligar Gud ju mer helt och fullt hon lever och återspeglar Gud. Detta citat är bakgrunden till titeln på Elizabeth Oldfields bok Fully Alive: Tending to the Soul in Turbulent Times där Oldfield använder de sju klassiska dödssynderna - som vrede, högmod, avundsjuka - som en modell för att analysera de krafter och tendenser inom och utom oss själva som kväser vår längtan och försök att leva mer hela och fulla liv. En bärande tanke i Oldfields bok är att synd är "disconnection": från andra människor, från Gud, från oss själva och våra autentiska behov. Boken är i hög grad både en samtidskritik och en teologisk självhjälpsbok. Oldfield blandar i denna bok klassiska teologiska insikter med öppenhet kring de olika dödssyndernas närvaro i hennes eget liv (och ibland hur hon överkommit dem) samt modern psykologisk forskning som stödjer resonemanget att dödssynderna hindrar oss från vara "fully alive". Det här är en bok som visar på dödssyndernas relevans som ett analytiskt ramverk för att fördjupa förståelsen av sitt eget liv och vad som hindrar en ifrån gemenskap och kontakt och därför från att leva mer fullt. Elizabeth Oldfield har tidigare arbetat som journalist på BBC, som direktor för tankesmedjan Theos think tank och är nu fristående skribent, föreläsare och poddare. Hennes podcast heter The Sacred och görs i samarbete med tankesmedjan Theos.

Torbjörn Freijs organisation "Celebrate recovery" nämns i podden. En intervju med Freij finns här.

I detta avsnitt samtalar vi med Philip Geister, rektor och lektor på Newmaninstitutet och författare till boken "En Gud för de levande" som vi diskuterade i avsnitt 73.

Vi inleder med att låta Geister respondera lite på vårt förra avsnitt, och går sen in på en av inspirationskällorna för Geisters bok och teologiska reflektion: den tyske teologen Karl Rahner (1904-1984) som var en av 1900-talets mest inflytelserika teologer. Sedan diskuterar vi Rahners text "The Ignatian Mysticism of Joy in the World" där Rahner talar om en hållning av beredskap och villighet att sändas in i världen - "weltfreudigkeit" som Rahner kallar det.

Vi diskuterar bland annat hur Rahners i denna text, rätt kärva syn på världen, relaterar till den analoga syn som Rahner uttrycker i många andra texter. I denna text finns det formuleringar som drar åt det "dialektiska" och frågan är hur den sene eller "mogna" Rahner skulle se på de formuleringarna? Skulle han vilja modifiera sig, eller är det så att den hållning Rahner beskriver här, är ett moment som behövs även i en analog syn på relationen mellan Gud och skapelsen?

Eskatologi är inte "kristen framtidsforskning" menar Philip Geister i sin bok En Gud för de levande - en introduktion till kristen eskatologi (Artos 2023). Eskatologi handlar, menar Geister, snarare om ett djupseende än ett framtids-seende. Detta djupseende kan vi öva oss i genom att gå in i den kristna "minnes- och tolkningskulturen" som är korsformad. Korset avslöjar nämligen Guds generella sätt att handla: Gud låter oss inte slippa det negativa i skapelsen, men kan även låta det negativa transformeras i uppståndelsen. Ett eskatologiskt hopp är därför inte samma sak som optimism - tron att allt bara blir bättre. Hoppet innebär att även när katastrofen inträffar är Gud med oss, och att Gud kan transformera även det negativa som drabbar oss. Döden är inte den första fienden, utan den sista, säger Geister med en hänvisning till nya testamentet. Med det menar Geister att vi bör öva oss i att se hur Gud har handlat i historien - både vår egen och andras - för att förvandla negativa situationer till nytt liv och ny mening. Mot bakgrund av en sådan tolkningsnyckel kan vi sedan försöka se på vårt eget livs och världens slut med en blick som är hoppfull, även om den inte alltid är optimistisk. Länkar till saker vi nämner i podden: Avsnitt 20: "Filosofin och sökandet efter livets mening" om Pierre Hadots tanke om att den klassiska filosofin handlade om att odla ett existentiellt förhållningssätt. Peters blogginlägg om QAnon.