Tro och förnuft

I detta föredrag från serien "Mötesplats för teologi, filosofi och samhälle" samtalar Ulf Jonsson, professor i religionsfilosofi vid Newmaninstitutet om sin senaste bok Gud och andra orsaker (FriTanke, 2022) tillsammans med Bengt Kristensson-Uggla, som innehar Amos Anderssons professur i filosofi, kultur och företagsledning vid Åbo Akademi. Ulf Jonssons bok behandlar en ny teori om orsaker, eller kausalitet, som kallas för "dispositionalism" och hur denna påverkar förutsättningarna för att tala om Gud som en orsak. Läs en recension av Ulf Jonssons bok här.

I Ekots Söndagsintervju i fredags (den 24 mars) med polisen Mats Lindström säger Lindström att en knäckfråga att ta itu med är varför så många unga män som växer upp i förorten ser yrkeskriminell som en eftersträvansvärd identitet. Lindström säger att det florerar framförallt tre status-identiteter: fotbollsproffs, rappare eller gängkriminell.

Det Lindström i praktiken pratar om är vad sociologen Christian Smith i sin bok Moral, Believing Animals: Human Personhood and Culture. kallar för en "moral order": en kulturell föreställningsvärld om vad som är eftersträvansvärt, meningsfullt, sant och gott och vad man ska försöka uppnå i livet. Lindström berättar om en episod då en gängmedlem han gripit men som sedan blivit släppt hånar honom för att han har så enkla kläder medan han själv har kläder för 50-60 000. Det vittnar förstås en del om vad som värderas i den "moral order" där den personen befinner sig. Att vara människa kräver att man lever i en sådan föreställningsvärld, en sådan "moral order" – som inte kan bevisas men som vi ändå måste orientera oss efter. Den utgör på ett sätt vattnet vi simmar i. Men genom vår självmedvetenhet kan vi alltid ta ett kliv tillbaka och titta på, och utvärdera, den moraliska ordning vi befinner oss i. Detta öppnar upp frågan om en objektiv moral, som inte bara är ett kulturellt perspektiv. Dessutom menar Smith att självmedvetenheten gör det möjligt att tematisera den empiriska världen som helhet och försöka tolka den. Men eftersom den inte tolkar sig själv behöver vi tolka den i ljuset av en större horisont, och detta öppnar upp frågan om en transcendent, gudomlig verklighet. Avsnittets delar:

7:25: Vad gör vi av det faktumet att många akademiska discipliner har teoretiska perspektiv som är dominerade av reduktiva och filosofiskt-normativa perspektiv på människan?

14:30 Att brottas teologiskt med olika filosofiska perspektiv, en slags intellektuell askes.

16:30: Vad är Christian Smiths övergripande argument?

17:35 Vad är "a moral order"?

21:40 Konkreta exempel på vanliga "narrativ" i vår kultur

23:30: Många narrativ gestaltar ett reellt värde, ur ett kristet perspektiv.

24:15: Vilket narrativ är det som gestaltar vår kulturs heliga värden?

25:50: Det blir pinsamt/tabu att utmana det heliga.

29:30: Individuell framgång och kändisskap som frälsning?

30:20 Vad är heligt i den kristna tron? Kärleksfull gemenskap.

31:30 Kärlek är uppmärksamhet – men vilken sorts uppmärksamhet?

32:10: Sociala medier som en väg till pseudo-tröst…

38: Hur självmedvetenheten skapar en insikt om skillnaden mellan subjektivt och objektivt.

41: Skillnaden mellan att göra en självständig bedömning av moraliska frågor och att orientera sig efter vad som är "lajkat" i ens kultur. 44:30: Vad händer med vår syn på relationer och med dessa relationer om vi använder exempelvis rational choice-teorier och ett ekonomiskt språk för att förstå dem?

46:30: Självmedvetenheten som den kapacitet som öppnar upp frågan om en transcendent grund för moralen. 49:30 Självmedvetenheten öppnar upp för frågan om en transcendent, gudomlig verklighet.

Nästa gång är måndag den 24 april och då blir det en live-podd över zoom. Mer information kommer men vi hoppas på ett bra samtal med lyssnare!

Agustin Fuentes (född 1966) är en primatolog och biologisk antropolog som är intresserad av vad som skiljer människan från andra djur. För att närma sig ett svar på den frågan måste man fokusera på hur människans specifika form av "niche-konstruktion" ser ut - det vill säga, hur hon omformar sin miljö. Detta är en tematik som Fuentes har utforskat både i sin bok The Creative Spark: How Imagination made Humans Exceptional och i boken vi läst till detta poddavsnitt: Why We Believe: Evolution and the Human Way of Being. Människans sätt att vara i världen - hennes specifika typ av "niche-konstruktion" - är i grunden formad av förmågan att tro, säger Fuentes. Förmågan att tro är en kapacitet som gör det möjligt för människan att relatera till verkligheten på ett rikare sätt än enbart genom den sinnesdata som når henne "här och nu". Även andra djur kan "tro" men människans förmåga att tro - att tänka på det som går utöver det empiriska - gör hennes sätt att vara i världen exceptionellt, menar Fuentes. Förmågan att tro är relevant både för att kunna föreställa sig att den naturliga världen kan förändras, men också för att kunna tänka på en dimension av verkligheten som övergår det naturliga. Människan kan genom sin förmåga att tro föreställa sig framtida eller ideala scenarior, som kan vägleda hennes handlande och som gör att hon kan omforma den verklighet hon lever i - sin "niche". Religion är ett uttryck för förmågan att tro och är varken något som uppkommit för att maximera fitness, eller enbart som en bi-effekt av någon specifik förmåga som direkt syftar till att maximera fitness, som exempelvis en "hyper-aktiv" förmåga att upptäcka agens. ("Hyper-active agency detection device" som vissa kognitionsvetare talar om.) Några hållpunkter i programmet: 2 - 12 minuter: tillbakablick på samtalen med Al Kimel.

12:15 börjar vi prata om "Why we believe: Evolution and the human way of being". 13:40 Vad är Extended evolutionary synthesis?

16.:20 Organismer förändrar sin miljö: niche-konstruktionen. 19:35 Vad är tro? Föreställningsförmåga: relaterar till något som inte är empiriskt närvarande "här och nu" – en slags tro.

28:20 Ätandet av äpplet signalerar inträdet i en ny existentiell "experiential niche"? Peter Gärdenfors om skillnaden mellan frikopplade och kopplade representationer.

30:30: Sammanfattning av vad vi sagt hittills. 34:00 Religion har med förundran att göra, inte en misslyckad kausal-teori…

35:30: Hur kan religiösa gemenskaper hjälpa människor att uppöva förundran? 39:10 Religion som ett uttryck för att människan trätt in i en ny "experiential niche". Från "habitat" till "kosmos", till en kosmos-transcendent verklighet. 41:20 Förmågan att tänka på existensen som helhet, gör det möjligt att uppleva både en ny typ av blomstring, men också en ny typ av tomhet. Länkar till saker vi nämner: Avsnitt 20 om Pierre Hadots bok "Vad är antikens filosofi?" där Hadot beskriver de olika filosofiskolorna som olika sätt att relatera sig till en kosmisk helhet. En sammanfattning av programmet finns i detta blogginlägg. Tomas Jarvids blogginlägg om Pär Lagerquists diktning om Guds frånvaro.

This is the second part of our interview with Fr Aidan Kimel, whose book Destined for Joy: The Gospel of Universal Salvation was the theme of episode 57. Themes we discuss: Does the Universalist hope invite the objection "Let us sin, so that grace may abound"? Can we really say that we know rather than just hope that all shall be saved? Will God's love, truth and beauty in the end be made so manifest for everyone that every creature just cannot disown it? Does our doubts in Universalism - that it is "too good to be true?" indicate a lack of belief in the love and power of God, as George MacDonald (1824-1905) said?

What are the consequences of affirming that God is infinite, absolute love? That could be said to be the underlying question of Father Aidan Kimel's book Destined for Joy: the Gospel of Universal Salvation (which was the theme of episode 57) where he lays out his vision of, and reasons for believing in, universal salvation. In this episode we interview fr Aidan and discuss how he came to embrace universalism and what the deepest or best reasons for universalism are according to him. Themes we discuss: - the need for a "hermeneutic of God's unconditional love" when reading Scripture, - how universalism may be said to continue a trajectory of progressive revelation within Scripture, in so far as it can be said that the seeds of universalism are planted in Scripture but come to fruition in the deepening reflection on the consequences of God's love as revealed in Scripture. - whether the universalist analysis of human free will is compatible with a category of culpable moral wrongdoing. Rough overview of the conversation (the time marks are approximate): 1-18 minutes: general introduction and a summary of fr Aidan's road to embrace universalism. 18 minutes: Peter asks whether the experience of holding funerals was an impulse for fr Kimel to move towards universalism (as it has been for Peter)? 24 minutes: Peter asks how fr Aidan views and interprets the "Gehenna-texts"? 28.30: Erik asks about fr Aidan's experience of whether preaching universalism changes a congregation? 32: Christoffer brings up the philosopher Bernard Lonergan, who talked about conversion as a form of "paradigm-shift": believing that God is unconditional love is a quite radical existential and psychological paradigm-shift if we would really embrace it, and not just "think" it. 35.30: How does the universalist analysis of free will relate to the category of culpable moral wrong-doing? 41:30: Purgatory as a both liberating and painful experience. 44.30: Arguments for universalism in Scripture? 51.30: The notion of "progressive revelation" and how that relates to the development of universalism. 58:30: Most interesting proponents of universalism in Church history? Links: Father Aidan Kimel's blogg: Eclectic Orthodoxy. His book: Destined for Joy: The Gospel of Universal Salvation Some universalists mentioned in the conversation: Origen (185-253) Gregory of Nyssa (335-395) Isak of Nineveh (613-700) Julian of Norwich (1342-1416) Thomas Talbott (contemporary theologian who wrote the book The Inescapable Love of God) David Bentley Hart (contemporary theologian, who has written an afterword in Kimel's book, and the book That All Shall Be Saved: Heaven, Hell and Universal Salvation).

I detta avsnitt diskuterar vi inkarnationen, bland annat med hjälp av Athanasios av Alexandrias (298-373) bok Om inkarnationen. Rowan Williams säger att kristologi är en enigmatisk vetenskap, vilket inte är så konstigt, eftersom både Gud och människan är enigmatiska varelser: varelser som vi inte kan få begreppslig kontroll över. Det föranleder en viss intellektuell ödmjukhet när man närmar sig inkarnationen. Men det går att hitta fruktbara analogier och liknelser för inkarnationen. Men först behöver man skilja på läran om inkarnationen: att Gud har blivit människa i Jesus från Nasareth, och teorin om inkarnationen: olika sätt att begripliggöra läran på. Jesuiten Karl Rahner (1904-1984) talade om "symbolens teologi". Rahner menar att i en kristen tankevärld så används "symboler" för att beteckna en viss typ av relationer, som är mer intima och organiska än vad vi ofta har i åtanke när vi talar om symboliska representationer. Ofta när vi pratar om symboler menar vi godtyckliga symboler. Men en "real-symbol", som Rahner kallar den, är mer en slags själv-uttryck för den verklighet som den representerar. Mina handlingar under mitt liv är en "symbol" för mig som person. Alla dynamiska varelser eller fenomen kan sägas ha en sådan "symbolisk" karaktär: en aktivitet som uttrycker dess natur och väsen. En symbol i Rahners mening har alltså en mer organisk relation till det som symboliseras, som exempelvis en persons kroppsspråk kan vara en "symbol" för hennes känslotillstånd. Jesus är genom inkarnationen Guds själv-uttryck i mänsklig gestalt: "symbolen" för Guds väsen.

Alvin Kimel är ortodox präst och driver bloggen Eclectic Orthodoxy.

I sin bok Destined for Joy: The Gospel of Universal Salvation argumenterar Kimel för det som är kärnan i hans teologiska tänkande: till slut kommer alla människor att försonas med Gud. Argumenten för universalism är för Kimel av tre olika slag, som motsvarar varsin av bokens tre delar: bibelteologiska, kyrkohistoriska, och filosofiska. Det filosofiska argumentet utgår från en analys av människans vilja. Att ha en fri vilja är inte att kunna vilja vad som helst, lika lite som att ha en "fri tanke" är att kunna tänka att månen är en ost och därför kan jag flyga. En fri tanke är istället en tanke som är fri att följa sin egen inre logik, en fri vilja är en vilja som fullt ut kan bejaka viljans riktning mot det sant goda. Att verkligen förstå vem Gud är är också att vilja förenas med Gud. Kimels teologi är också djupt existentiellt grundad. Kimels son Aaron begick självmord 2012 och Kimel höll begravningen, och predikade på begravningen. Predikan finns med i boken. För Kimel är teologin inte en abstrakt spekulation utan en djupt existentiell angelägenhet: en himmel som inte inkluderar Aaron är inte en himmel för Alvin. Detta är ett annat av Kimels argument för universalism: eftersom vi alla hör ihop kan vi inte bli frälsta om inte de vi hör ihop med också blir räddade. Men det innebär inte att det inte också finns ett behov av försoning och omvändelse innan vi träder in i himlen, därför har skärselden en viktig plats i Kimels eskatologi.

I det här avsnittet borrar vi vidare i det som Thomas Nagel kallar för den "kosmiska frågan": hur vi kan förstå vår plats som människor i Universum? Holmes Rolston är teolog och filosof som skrivit mycket både om relationen mellan vetenskap och religion och om miljöetik. I sin artikel "Creative Genesis: Escalating Naturalism, and beyond" försöker Rolston presentera en syn på naturen som flerdimensionell och kreativ. Det största miraklet i universum är att det kan ge upphov till personer och personlig närvaro, säger Rolston. Denna fantastiska kapacitet pekar, menar Rolston, också på att den har sitt ursprung i ett trans-kosmiskt medvetande - i Gud. Rolstons natursyn liknar i mångt och mycket den som Thomas Nagel för fram i Mind and Cosmos. Men till skillnad från Nagel sätter Rolston in denna natursyn i en större teologisk världsbild. Rolston bejakar den "mjuka naturalismen" som är icke-reduktiv, men säger samtidigt att anledningen till att den mjuka naturalismen är en många stycken sann beskrivning av vårt universums karaktär, beror på universum har sin källa i ett trans-kosmiskt medvetande. Som Rolston skriver:

"Presence is the miracle – rare but undeniably here – and revealing of the whole. Science tends to feature the primacy of matter-energy, but theologians reply that the primacy is in experiential presence – that is what is primarily to be explained. The one indisputable fact is that "I am." How can it come to be that matter-energy results in persons with such presence? The deepest and most plausible answer is Presence, subtending Presence, at the start up and en route. (Recall the Hebrew: YHWH, "I am." "I am present." Numinous Presence.) (...) Is mind a key to the whole? Are we detecting Mind in with and under it all? Are we an icon of deeper Presence, Spirit suffusing the universe story?"