Nötkreaturen härstammar från den numera utdöda uroxen. De levde i grupper av hondjur och kalvar som ägnade en stor del av sin tid åt att beta gräs och röra sig över stora områden. Men på bara femtio år har den traditionella bondgården förvandlats till specialiserad, industriliknande matfabrik.

– Utseendemässigt har våra kor kommit väldigt långt bort, inte minst när det gäller hur mycket mjölk de producerar, säger etologiprofessor Per Jensen.

När det gäller beteende är våra tamdjur däremot väldigt lika sina vilda förfäder. Trots att Sverige har Europas bästa djurskyddslag har många kor beteendestörningar eftersom de till exempel inte får utlopp för sin drift att tugga gräs. För att producera 10 000 kilo mjölk per år får korna i stället snabbätet proteinrikt kraftfoder.

Lantbrukaren Rolf-Axel Nordström driver den ekologiska gården Ängavallen i Skåne. Han vill producera mat på djurens villkor och är oerhört kritisk mot den avel som har lett fram till dagens högproducerande djur. Själv har han satsat på lantrasen Rödkulla, trots att de bara ger en tredjedel så mycket mjölk som en modern mjölkko. Dessutom låter han kalven gå kvar hos kon tills den naturligt ska bli avvand.

– Vi får inte glömma att det är vi konsumenter som drivit djuruppfödningen hit med vårt krav på billig mat, säger Linda Keeling, Sveriges enda professor i djurskydd.

Hur vet man vad en ko behöver för att må bra? Lena Lidfors på SLU i Skara har bland annat satt GPS-sändare på köttdjur i naturbetesmarker för att se vad de gör när de själva får välja.

Sändes första gången i oktober 2013.

Reporter: Lena Näslund [email protected]