Efter att den nya miljöbilsdefinitionen trädde i kraft vid årsskiftet har andelen miljöbilar i nybilsförsäljningen minskat från drygt 40% till 10%. Antalet bilmodeller som kvalar in som miljöbil har minskat från närmare 800 till knappt 200. Reglerna blir strängare för att driva utvecklingen framåt, men åt vilket håll? Det finns många som grubblar över det just nu och starka intressen som arbetar för olika alternativ. I dagens Vetandets Värld försöker vi få litet reda i miljöbilsdjungeln.

Från 1 januari i år räcker det inte längre att en bil drivs med biobränsle och har en hyfsat låg bränsleförbrukning för att få kallas miljöbil. Numera är det koldioxidutsläppen i relation till bilens vikt som avgör. Dessutom finns två särskilda definitioner för supermiljöbilar och förmånsbeskattade tjänstebilar.

Utöver den statliga definitionen för skattebefrielse har också många kommuner gjort egna miljöbilsdefinitioner för vilka bilar som ska få parkera gratis i stan, till exempel, eller slippa trängselskatt. Det är minst sagt otydligt vad som är en miljöbil i Sverige idag.

Samtidigt är många nya tekniker på intågande. Laddhybrider har nyligen börjat säljas och har redan blivit fler ute på vägarna än de renodlade elbilarna. Det finns också etanolbilar, biogasbilar, bilar som drivs med biodiesel av olika slag, vanliga elhybrider och bränslecellsbilar.

Frågan är bara vilken teknik som är bäst att satsa på? Vad är bäst för klimatet och vad är bäst för människors hälsa? Ingen verkar veta helt säkert ännu, men en del svar håller på att ta form.

Länk till informationssajten

Fler Vetandets Värld om miljöbilar: Medverkande i dagens program: Thomas B Johansson, professor emeritus i energisystem från Lunds universitet och regeringens utredare av hur Sverige kan få en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030. Björn Aronsson från organisationen Vätgas Sverige. Helene Carlsson, Miljöbilar i Stockholm, och projektledare för webbplatsen miljöfordon.se. Fredrik Blomqvist, försäljare av Nissan på Värmdö utanför Stockholm