Runtom på svenska skolor finns mänskliga skelett och foster, insamlade för länge sedan. Borde de användas mer i undervisningen, förvaras på annat ställe eller begravas?

Tidigare i veckan har Vetandets värld sänt ett program om mänskliga skelett och foster i gamla skolsamlingar, som numera sällan används. De står ofta undanställda i skolorna, och ibland har skolledningen undrat vad man ska göra med dem. Det finns inga tydliga riktlinjer.Många lyssnare har reagerat, med vitt skilda ståndpunkter. Åsikter har nått oss om allt från att skeletten borde ges en värdig begravning till att riktiga elever förstås ska titta på riktiga skelett.Behövs riktlinjer för hur kvarlevorna ska användas? Om man ska använda dem, i så fall hur och varför? Det är frågor vi diskuterar med Thomas Söderqvist, professor i medicinhistoria och chef för medicinsk Museion i Köpenhamn, Karin Larsén, rektor för Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm, och Solveig Jülich, professor vid institutionen för idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet, som själv forskar om fosterforskningens historia.Programledare är Camilla Widebeck [email protected]